Kursplan hösten 2013
Kursplan hösten 2013
Benämning
Fritidspedagogik: Fritidens frågor
Engelsk benämning
Recreation and Education: Questions of Leisure
Kurskod
FP214B
Omfattning
6 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2011-06-29
Gäller från
2011-09-01
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig kunskaper om forskning, utvärderingar och utvecklingsarbete med relevans för fritidshem. Studenterna skall utveckla förmågan att kritiskt kunna granska forskning med anknytning till fritidshem och organisering av fritid samt teoretiskt kunna identifiera och problematisera frågor kopplade till den pedagogiska yrkesverksamheten och barns fritidsintressen. Vidare skall studenterna fördjupa sina insikter om hur forskning kan användas för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring samt ha kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Innehåll
Kursen behandlar forskning och utveckling med relevans för fritidspedagogik, fritidshemmens framväxt och barns fritid. Relationer mellan teori, forskning och utveckling av yrkespraktik tydliggörs. Kursen fokuserar avgränsning och inventering av ett forskningsfält kopplat till utvärderings-, kvalitets- samt utvecklingsarbete med relevans för fritidshemmens verksamhet. Studenterna skriver en projektplan som kan utgöra en grund att bygga vidare på i studenternas självständiga arbete.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera relationer mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- använda informationssökning och relevanta databaser för att avgränsa, inventera och sammanställa ett forskningsfält med relevans för den fritidspedagogiska professionen samt kunna göra internationella utblickar
- diskutera aktuell forskning, kvalitetsarbete och centrala kunskapsområden inom det fritidspedagogiska området
- identifiera, formulera och problematisera forskningsfrågor med didaktisk relevans inom det fritidspedagogiska forskningsfältet
- analysera internationella, nationella och lokala utvärderingar samt kritiskt förhålla sig till dessa med utgångspunkt i såväl egen verksamhet som i nationella och internationella sammanhang
- planera och beskriva ett utvecklings-/kvalitetsarbete eller en forskningsstudie i en projektplan samt kritiskt och konstruktivt granska medstudenters projektplaner
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Kursen examineras i form av en projektplan. Utgångspunkten i projektplanen är forskningsbara frågor med relevans för det fritidspedagogiska fältet. De formulerade frågorna ska motiveras utifrån aktualitet och relevans i relation till såväl forskningsfält som yrkespraktik. I projektplanen redogörs för tidigare studier i anslutning till de ställda frågorna och det eller de ämnesfält där frågorna är situerade. En första skiss på en tänkt empiriinsamling för att kunna besvara och/eller på djupet kunna reflektera kring frågorna ska finnas i projektplanen. Projektplanerna ventileras i ett opponeringsseminarium. Projektplanerna kan skrivas individuellt eller i par. Då de skrivs i par ska det, i en bilaga, tydliggöras vilka avsnitt de olika skribenterna ansvarar för.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Best, Shaun (2010) Leisure studies. Themes and perspectives. London: Sage (valda delar, ca 50 s.)
Haglund, Björn (2004) Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samling i skolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (diss.) (valda delar, ca 50 s.)
Kjær, Bjørg (2005) Børn og barndom på fritidshjem. Et folkloristisk studie af fortolkning og forhandling om barnlig identitet. København: Learning Lab Denmark (diss.) (valda delar, ca 100 s.)
Lieten, Georges Kristoffel (2008) Children, structure, and agency. Realities across the developing world. New York: Routledge (valda delar, ca 50 s.)
Persson, Sven (2008) Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet (valda delar, ca 50 s.)
Rohlin, Malin (2000) Fritidshemmets framväxt. I: Johansson, Inge och Holmbäck Rolander, Ingrid (red.) Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Stockholm: Liber (s. 37-67) (30 s.)
Rohlin, Malin (2001) Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Stockholm: HLS förlag (diss.) (valda delar, ca 80 s.)
Rojek, Chris, Shaw, Susan M. och Veal, Anthony James (red.) (2006) A handbook of leisure studies. Basingstoke: Palgrave Macmillan (valda delar, ca 80 s.)
Skolverket (2000) Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket (77 s.)
Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket (39 s.)
Skolverket (2010) Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Stockholm: Skolverket (54 s.)
Torstensson-Ed, Tullie och Johansson, Inge (2000) Fritidshemmet i forskning och förändring. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket (140 s.)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.