Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor ur pedagogiska och historiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.

Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap och medvetenhet om styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna organisera och leda fritidshemmets verksamhet.

Kursen behandlar barns livsvillkor, lärande, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Barns identitetsskapande behandlas utifrån perspektiv som klass, genus och etnicitet. Kursen behandlar olika syn på kunskap samt skolans och fritidshemmets styrdokument. I detta sammanhang behandlas vidare didaktikens centrala frågor.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig tentamen, 9hp (Written examination, 9 credits)

I detta prov examineras mål 1, 2, 3, 4 och 6 genom att studenten gör en individuell skriftlig salstentamen.

Prov 2: Gestaltande presentation samt skriftlig reflektion, 6hp (Creative presentation and written reflection, 6 credits)

I detta prov examineras mål 5 och 7 genom att studenten i grupp gör en gestaltande presentation, samt att studenten gör en enskild skriftlig reflektion.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ankerstjerne, Trine (red) (2015). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s. i urval)

Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s. i urval)

Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ”afterschool-programs” och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2009 årg. 14, nr 1 s. 22–44

Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2009). Identitet. Stockholm: Liber (128 s.)

Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011), 4:283-299 (16 s.)

Johansson, Thomas (2012). Den lärande människan-utveckling lärande socialisation. Malmö: Liber AB (160 s.)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur AB (ca 50 s. i urval)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016 , 3. kompletterande. uppl. (2016). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Pihlgren, Ann S. (red) (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s. i urval)

Säljö, Roger (2015). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB (ca 100 s. i urval)

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 sidor)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).