Kursplan hösten 2015
Kursplan hösten 2015
Benämning
Fritidspedagogik: Barndom i förändring
Engelsk benämning
Recreation and Education: Changes of Childhood
Kurskod
FP211B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-06-24
Gäller från
2015-08-31
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor ur pedagogiska och historiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.
Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap och medvetenhet om styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna organisera och leda fritidshemmets verksamhet.
Innehåll
Kursen behandlar barns livsvillkor, lärande, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Barns identitetsskapande behandlas utifrån perspektiv som klass, genus och etnicitet. Kursen behandlar olika syn på kunskap samt skolans och fritidshemmets styrdokument. I detta sammanhang behandlas vidare didaktikens centrala frågor.
Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- ge exempel på och förklara barns olika livsvillkor (1)
- jämföra olika pedagogiska teorier och perspektiv om barns lärande (2)
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i styrdokumenten för skolan och fritidshemmet (3)
- använda relevanta teoretiska begrepp för att beskriva barns identitetsskapande, utifrån klass, genus och etnicitet (4)
- genomföra en estetisk gestaltning och utifrån denna reflektera över lärande och identitetsskapande ur olika pedagogiska perspektiv samt för betydelsen av estetiska uttrycksformer (5)
- diskutera och exemplifiera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur – med utgångspunkt i styrdokumenten för skola och fritidshem (6)
- författa en individuell text med iakttagande av gängse språkliga och vetenskapliga kriterier (7)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen, 9hp (Written examination, 9 credits)
I detta prov examineras mål 1, 2, 3, 4 och 6 genom att studenten gör en individuell skriftlig salstentamen.
Prov 2: Gestaltande presentation samt skriftlig reflektion, 6hp (Creative presentation and written reflection, 6 credits)
I detta prov examineras mål 5 och 7 genom att studenten i grupp gör en gestaltande presentation, samt att studenten gör en enskild skriftlig reflektion.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ankerstjerne, Trine (red) (2015). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur (Ca 100 s. i urval)
Barnombudsmannen (2010). //Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom//. Stockholm: Barnombudsmannen (Ca 50 s. i urval).
Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna. (2011). //Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati//. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (Ca 50 s. i urval)
Haglund, Björn. (2009) ’Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem’. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s. 22–44.
Hammarén, Nils och Johansson, Thomas (2009). //Identitet//. Stockholm:Liber (128 s.).
Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299. (16 s.).
Johansson, Thomas (2012). //Den lärande människan-utveckling lärande socialisation//. Malmö: Liber AB (160 s.)
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta(red).(2012) //Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken//. Malmö: Gleerups utbildning AB. (Ca 100 s. i urval.).
Lindstedt, Inger. (2013). //Textens hantverk. Om retorik och skrivande//. Lund: Studentlitteratur AB. (Ca 50 s. i urval)
Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr. 11). (279 s.)
Marner, Anders & Örtegren Hans. (2003). En kulturskola för alla : estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm : Myndigheten för skolutveckling (s. 11-98). http://www.skolverket.se/publikationer?id=1825 //
//
Pihlgren, Ann S. (red) (2011). Fritidshemmet//. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1,2,4 och 5)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 100 sidor)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.