Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns livsvillkor ur pedagogiska, historiska, och psykologiska perspektiv. Därmed ska studenterna tillägna sig handlingsberedskap att möta det enskilda barnet utifrån dess förutsättningar.

Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap och medvetenhet om styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna organisera och leda fritidshemmets verksamhet.

Kursen behandlar olika syn på kunskap samt skolans och fritidshemmets styrdokument. I detta sammanhang behandlas vidare didaktikens centrala frågor.

Kursen behandlar även barns livsvillkor, lärande, uppfattningar om barndom och syn på barn i såväl ett samtida som historiskt perspektiv. Barns identitetsskapande behandlas utifrån perspektiv som klass, genus och etnicitet.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig tentamen, 9hp (Written examination, 9 credits)

I detta prov examineras mål 1, 2, 3, 4 och 6 genom att studenten gör en individuell skriftlig salstentamen.

Prov 2: Gestaltande presentation samt skriftlig reflektion, 6hp (Creative presentation and written reflection, 6 credits)

I detta prov examineras mål 5 och 7 genom att studenten i grupp gör en gestaltande presentation, samt att studenten gör en enskild skriftlig reflektion över barn lärande utifrån teorier om estetikens betydelse.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen (Ca 50 s. i urval).

Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna. (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (Ca 50 s. i urval)

Engdahl, Ingrid. (2007). Med barnens röst. ”Ettåringar berättar om sin förskola. Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 40 (s.9-47

Haglund, Björn. (2009) ’Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid ›afterschool-programs› och fritidshem’. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 1 s. 22–44.

Hammarén, Nils (2007). Identitet – vilka är du? Stockholm: Natur och kultur (96 s.)

Harju, Anne & Anne Brita Thoröd (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299. (16 s.).

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta(red).(2012) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB. (Ca 100 s. i urval.).

Kylemark, Mimmi & Winther, Mia.(1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Delegationen för IT i skolan, Utbildningsdepartementet. (19 s.).

Lindstedt, Inger. (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur AB. (Ca 50 s. i urval)

Lärarförbundet. (2011). Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. (36 s.) http://www.lararforbundet.se/web/olfi2.nsf/webStartFS?readform&R=Extern&P=&C=&S=

Marner, Anders & Örtegren Hans. (2003). En kulturskola för alla : estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm : Myndigheten för skolutveckling (s. 11-98.).

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?

Pihlgren, Ann S. (red) (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. (s.1-181)

Skolverket (2011). Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr. 11. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

UR (2007). Utbildningsradions program om Pedagogikens giganter.

http://www.ur.se/id/144892

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 100 sidor)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.