Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO207A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Kursen syftar till att de studerande ska fördjupa sina kunskaper om förskollärarens ansvar för förskolans utveckling samt kvalitetsarbete i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan.

Innehåll och mål studeras såväl som delar och ur ett helhetsperspektiv. Centrala kunskapsområden är:

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete diskuteras i förhållande till bedömning, dokumentation och samverkan.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. De studerande förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, utöver de schemalagda aktiviteterna som kursen bygger på.

Prov 1: Paper (Paper), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftlig projektplan med muntlig presentation (Project plan and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 3.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Alasuutari, Maarit, Markström, Ann-Marie, & Vallberg-Roth, Ann-Christine (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. New York: Routledge (149 s). Finns som e-bok på Orkanenbiblioteket!

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (148 s)

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande – Postmoderna perspektiv exemplet förskolan, 3. uppl. Liber: Stockholm (295 s)

Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s)

Lindgren, Anne-Li (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups (128 s)

Scherp, H. & Scherp, G. (2016). Kvalitetsarbete och analys: för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur. (198 s)

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 2 uppl. Stockholm: Liber (122 s)

Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse –ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen (70 s).

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur (110 s)

Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber (240 s).

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s).

Ytterligare litteratur tillkommer vid kursstart, varav minst två internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Dessa väljs i samråd med handledare.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).