Kursplan hösten 2023
Kursplan hösten 2023
Benämning
Barndom och lärande: Villkor för barns utveckling och lärande
Engelsk benämning
Childhood and Education: Terms for Children’s Development and Learning
Kurskod
FO272A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för förskollärarprogrammet
Fastställandedatum
2023-05-16
Gäller från
2023-08-28
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO271A Barndom och lärande: Pedagogik som teori och praktik (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla en förståelse för villkor för barns utveckling i relation till omsorg, lek och lärande.
Innehåll
Delkurser
Perspektiv på omsorg, lek och lärande, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen studeras omsorg, lek och lärande i förskola. Innebörder av kursens centrala begrepp diskuteras i relation till teoretiska perspektiv på barns mångsidiga utveckling. Särskild uppmärksamhet ägnas åt betydelsen av relationer och skapande verksamhet för barns utveckling och välbefinnande i förskola. Studenten identifierar områden som inkluderar omsorg, lek och lärande i förskolemiljö, vilka tolkas och värderas utifrån olika teoretiska perspektiv. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Inom ramen för akademisk literacy fokuserar denna delkurs på den vetenskapliga genren och den akademiska textens inre logik.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. redogöra för och reflektera över vad omsorg, lek och lärande kan innebära i relation till barns mångsidiga utveckling och välbefinnande,
2. identifiera, tolka och värdera konkreta omsorgs-, lek- och lärandesituationer i förskola.
Delkursens arbetsformer
Kursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig tentamen.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
Barns aktörskap och sociala villkor i förskola, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen studeras barns aktörskap och sociala villkor i förhållande till strukturer som barndom och förskola. Begrepp som barn, barndom, aktörskap och social struktur diskuteras och problematiseras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, och används för att utmana och reflektera över barns sociala liv i förskola. Studentens erfarenheter och andra uttryck för barns aktörskap och sociala relationer fungerar som underlag för fördjupande reflektioner.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
1. reflektera över förskolebarns aktörskap och skilda livsvillkor,
2. identifiera och problematisera föreställningar om barn och barndom.
3. redogöra för förskola som social struktur,
Delkursens arbetsformer
Kursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation med skriftligt underlag.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Perspektiv på omsorg, lek och lärande, 7.5 hp
Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber (240 s)
Dahlbeck, Per & Bogren, Ingrid (red.) (2020). Estetikens kraft – att skapa uttryck och mening i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 13-48 samt egenvalt kapitel) (ca 60 s)
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 2. uppl. Stockholm: Liber (s. 158-218) (60 s)
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur (s. 11-26 samt egenvalda kapitel) (ca 60 s)
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet (s. 19-65) (46 s) (tillgänglig på internet)
Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (2017). Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber (s. 31-88, 209-277) (125 s)
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur och kultur (s. 15-31, 103-119, 231-245) (50 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Barns aktörskap och sociala villkor i förskola, 7.5 hp
Cardell, David & Sköld Johanna (2022). Barndom. Liber (128 s)
Corsaro, William A (2018). The Sociology of Childhood. 5. ed. Los Angeles: Sage Publications (valda delar om ca 100 s)
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (180 s)
Vetenskapliga artiklar och eventuellt andra källor tillkommer under kursens gång.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övrigt
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänt på kursens samtliga prov.