Kursplan våren 2024
Kursplan våren 2024
Benämning
Barndom och lärande: Pedagogik som teori och praktik
Engelsk benämning
Childhood and Education: Pedagogy as Theory and Practice
Kurskod
FO271A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för förskollärarprogrammet
Fastställandedatum
2023-12-05
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
samt
Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a)
För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap och förståelse för pedagogik i relation till förskolans kontext.
Innehåll
I kursen introduceras studenten för pedagogik som vetenskap. Vad pedagogik är och kan vara diskuteras i relation till begrepp som (ut)bildning, undervisning och fostran. Förskolepedagogik och förskolläraryrket behandlas särskilt genom begrepp som pedagogisk miljö, pedagogiska relationer, barnperspektiv och barns perspektiv. Som del i kursen studeras och diskuteras dessutom förskolans värdegrund och uppdrag i förhållande till social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskilt fokus på grundläggande referenshantering samt på hur akademiska texter kan läsas och förstås. Därtill får studenten en introduktion kring muntligt framförande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för innebörder av pedagogik,
2. redogöra för och reflektera över förskolans värdegrund och uppdrag i relation till hållbar utveckling,
3. resonera kring innebörder av förskolläraryrket och förskolepedagogik samt exemplifiera detta i pedagogisk miljö.
Arbetsformer
Kursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-2.
Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.
Kurslitteratur
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (s. 14-157, 272-316) (187 s)
Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2) s. 42-57 (tillgänglig på Internet) (16 s)
Linder, Linda (red.) (2021). Pedagogisk miljö i tanke och handling. 2 uppl. Stockholm: Lärarförlaget (s. 41–53 samt egenvalda kapitel.) (ca. 50 s)
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan, 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur (s. 65-172, 273-324) (158 s)
Sjöberg, Mattias Nilsson (red.) (2023). Pedagogik som vetenskap: en inbjudan. 2 uppl. Malmö: Gleerups (212 s)
Svensson, Lennart (2018). Kontextuellt tänkande om pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 23(5), s. 205–222 (tillgänglig på Internet) (28 s)
Tallberg Broman, Ingegerd & Vallberg Roth, Ann-Christine (2019). Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier. Malmö universitet (tillgänglig via internet) (43 s)
Åsén, Gunnar (red.) (2020). Vad säger forskningen om svensk förskola? Stockholm: Liber AB (200 s)
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, 5(14), s. 1-17 (12 s)
Viggósson, Haukur (2011). Pedagogiskt kapital: Ett begrepp under utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige, (tillgänglig på Internet) 16(1), s. 57–68 (11 s)
Øksnes, Maria & Sundsdal, Einar (2017). Leklust i förskolan: främja lekens egenvärde. Stockholm: Gothia Fortbildning (114 s)
Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).