Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om literacy och barns språkutveckling i relation till undervisning i förskola.

Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv, samt förskollärarens roll i förhållande till detta. Inom ramen för verksamhetsintegrerade dagar genomförs undervisning i form av språkaktiviteter på partnerförskolor. Denna bildar utgångspunkt för en normkritisk reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Redogöra för ämneskunskaper inom literacy gällande barns språkutveckling och flerspråkighet

2. Berätta, läsa högt och samtala som stöd för barns språkutveckling

3. Diskutera literacyhändelser i relation till barns språkutveckling, lek och lärande

4. Utveckla, analysera och värdera språkutvecklande undervisning med utgångspunkt i poststrukturell teori

5. Problematisera språkutvecklande undervisning utifrån ett normkritiskt perspektiv

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Paper (Paper), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1, 3 och 4.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 2 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Bendroth, Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red). (2014) Bildsamtal. I: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur(s. 69-85) (16 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s)

Delblanc, Åsa & Wernholm, Marina (2023). Barns lek i modern barndom. Barn, 41(1), 72–79 (7 s) (tillgänglig på internet)

Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s.)

Harwood, Debrah (2017). Using iPads to empower young children as readers and writers. In: Harwood, Debrah, Crayons and iPads:Learning and Teaching of Young Children in the Digital World (10 s) (tillgänglig på internet)

Hvit Lindstrand, Sara (2015) Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s.) (tillgänglig på internet)

Kultti, Anne (2023). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. 2 uppl. Stockholm: Liber (119 s.)

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2022). Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn: utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur (349 s)

Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (177 s )

Petersen, Petra (2022). Flerspråkighet och digitala resurser i förskolan Lund: Studentlitteratur (144 s)

Thuresson, Hanna (2021). Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik. (Doctoral dissertation). Örebro: Örebro University. (205 s) (tillgänglig på internet)

Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 227-297) (70 s.)

Vasquez, Vivian Maria, Janks, Hilary, & Comber, Barbara. (2019). Critical Literacy as a Way of Being and Doing. Language Arts, Volume 96, Number 5, May 2019 (12 sidor)

Österlund, Mia (2008). ”Se så söt du blir i den här.” Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker, Barnboken, Vol 31, No 2 (2008) (14 s) (tillgänglig på internet)

Skönlitteratur och läroplaner tillkommer vid kursstart

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).