Kursplan hösten 2016
Kursplan hösten 2016
Benämning
Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor
Engelsk benämning
Childhood and Education: Perspectives on Childhood and Children's Life Conditions
Kurskod
FO227A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-04-08
Gäller från
2015-08-31
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO226A Barndom och lärande: Naturvetenskap och teknik (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin kunskap och förståelse för barndom och barns uppväxtvillkor i teori och praktik utifrån barns perspektiv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla förmåga att problematisera framställningar av barndom samt relatera dessa till hur äldre förskolebarn själva uppfattar sin tillvaro och sina liv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla självständighet i argumentation, problemformulering och vetenskapligt skrivande samt förmåga att tillämpa vetenskapliga perspektiv för fördjupad förståelse för barns villkor och möjligheter till delaktighet och inflytande.
Innehåll
Fokus i kursen ligger på perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor och barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Kursen syftar också till att utveckla studenternas akademiska skrivande och analytiska förmåga.
Retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer. Inom kursen använder och analyserar studenterna olika perspektiv på barns uppväxtvillkor och barns möjligheter till delaktighet och inflytande. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för och analysera barns olika uppväxtvillkor nationellt och globalt
- problematisera den förändrade välfärdsstatens syn på barn och barndom
- visa färdighet att uttrycka en barndomsberättelse i bild och resonera kring andras berättelser genom reception
- problematisera framställningar av barndom i tid och rum och redogöra för samband mellan barns livsvillkor och möjligheter till inflytande och delaktighet
- formulera en frågeställning/problem som bearbetas inom ramen för ett mindre fältarbete och skriva en rapport som presenteras och behandlas i studentlett seminarium
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar:
Studenten gestaltar en berättelse om barndom i form av ett bildspel som bearbetas med reception. Barndomsberättelserna behandlas i seminarieform där de analyseras och problematiseras i förhållande till barns olika livsvillkor. (mål 1,2,3)
Studenten genomför tillsammans med en studiekamrat ett fältarbete utifrån en vald forskningsfråga med koppling till barndom och barns perspektiv och skriver därefter en rapport. I rapporten bearbetas det insamlade materialet och tolkas och analyseras. Rapportens sammanfattning skrivs både på svenska och på engelska. Rapporterna sammanställs av studentgruppen till en antologi. (mål 2,4,5 )
Under ett studentlett seminarium gestaltar/presenterar studenten parvis sitt arbete i bild (film eller bildspel), lyfter centrala frågeställningar/dilemman i relation till resultatet av fältarbetet, och bjuder in övriga seminariedeltagare till diskussion och respons (mål 5).
Betygskriterier delges av kursledare vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Axelsson, Thom och Qvarsebo, Jonas (2010). Ett historiskt perspektiv på barndom, I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (20 s)
Barnkonventionen. www.bo.se eller www.raddabarnen.se
Balldin, Jutta (2010). Barndomens geografi och platser för nuet. Möjligheter och utmaningar, I: Qvarsebo, Jonas & Tallberg Broman, Ingegerd (red) Från storslagna visioner till professionell bedömning. Om barndom, utbildning och styrning. Rapporter om utbildning, Malmö högskola (10 s.)
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (188 s)
Harju, Anne (2011). Children´s use of knowledge of place in understanding social relations. Children & Society. DOI:10.1111/j.1099-0860.2011.00396.x (11 s)
James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. 2. ed. London: Falmer (250 s)
Johansson, Barbro och Karlsson MariAnne (red.) (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur (i urval ca 100 s)
Johansson, Eva och Pramling Samuelsson Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige,8,(1-2).(100 s)
Klerfeldt, Anna & Qvarsell Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups (i urval, ca 50 sidor)
Dessutom tillkommer litteratur som väljs i relation till inriktning för rapporten (i urval, ca 200 sidor) ur nedanstående titlar:
Brembeck, Helene; Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (eds.) Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. Roskilde: Roskilde University Press.
Buckingham, David (2000). After the death of childhood: growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press.
Christensen, Pia och O'Brien, Margaret (2003). Children in the city: home, neighbourhood and community. London: RoutledgeFalmer.
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber (288 s)
Moss, Peter (2002). From children's services to children's spaces: public policy, children and childhood. London: RoutledgeFalmer
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.