Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: FO222A Barndom och lärande: Förskolepedagogik (genomgången) eller FO232A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna genom eget aktivt musicerande ska bredda och utveckla sina kunskaper och färdigheter i musik och estetiska uttrycksformer för att stimulera barns skapande förmåga. Vidare innefattar det övergripande syftet att studenterna, genom kreativ och skapande verksamhet samt didaktiska studier i teori och praktik, ska utveckla kunskap och förståelse för de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på lek som lärprocess och musikens hantverk. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig förståelse för hur dokumentation kan användas för att formulera och kommunicera mål för fortsatt utveckling av förskolans verksamhet.

Kursen behandlar lek och estetiska uttrycksformer med utgångspunkt från studenternas egna färdigheter i att uttrycka sig genom musik såsom sång, instrumentspel, rörelse och drama. Musikens och dramats specifika innehåll står i fokus för bearbetning, återspegling, upplevelse och förståelse. Grundläggande teorier och aktuell forskning kring musik och lek bearbetas för att studenterna ska kunna utveckla förståelse för den ömsesidiga relationen mellan skapande aktiviteter, lek och lärande. Musikens relation till begreppen lek och lärande behandlas och studenternas upplevelser av att problematisera val av olika arbetssätt, bearbetas på olika sätt genom kursens olika undervisnings- och bedömningsformer. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Studenternas förståelse för och färdigheter i att dokumentera och analysera estetiska läroprocesser i förskola och förskoleklass samt att forma mål för fortsatt utveckling utvecklas genom individuellt portfolioarbete.

Delkursen utgörs av tre serier bestående av workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, handledning och grupparbete.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, work-shops, litteraturseminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I kursen förutsätts studenterna ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag samt planera sina studier i såväl praktiska moment som teoretiska studier så att tid avsätts till både kontinuerlig färdighetsträning och litteraturstudium.

Examinationen består av två delar.

Del 1, Musikalisk presentation, består i att studenten i grupp skapar en musikalisk presentation, ett "uttryck", med hjälp av estetiska uttrycksformer och med utgångspunkt i kursens handledande workshops i musik och drama samt i dokumentation av barns lek i förskola, (lärandemål 1, 3 och 6). (5 hp).

Kriterier för betyget Godkänd krävs att lärandemålen uppnås.

Del 2, Musikstunderna, består i att studenten bygger upp två musikstunder med fokus på barns skapande utifrån det tidigare presenterade "uttrycket". Studenten argumenterar skriftligt med hjälp av kursens begrepp: musik, lek och lärande, samt aktuell forskning för val av arbetssätt i relation till den estetiska presentationen, (lärandemål 2, 4). Som avslutning genomförs ett seminarium i mindre grupp där studenten i en konstruerad situation leder en av sina individuellt framställda musikstunder. Under musikstunden identifierar studenten musikaliska grundelement, visar inslag av rörelse samt framför sång till eget ackompanjemang, (lärandemål 4,5 och 6). (10 hp).

För betyget Godkänd krävs att lärandemålen bedöms uppnådda.

För betyget Väl Godkänd krävs att studenten visar stor säkerhet i att ackompanjera egen och andras sång på gitarr samt i sitt ledarskap i hög grad fångar och utvecklar deltagarnas musikaliska förmågor på ett välgrundat och didaktiskt medvetet sätt. Dessutom krävs att studenten visar kreativ och skapande förmåga när det gäller att forma lärandesituationer grundade på välmotiverade didaktiska val, där gitarr och röst används som pedagogiskt redskap i tematiska sammanhang och där den egna musikaliska kvalitén i röst och gitarr bidrar till engagemang och motivation. Studenten ska också använda egna och andras resonemang för att med ett analytiskt förhållningssätt reflektera över sambandet mellan musikpedagogisk teori och praktik i förhållande till goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Godkänd på första delen och Väl Godkänd på andra delen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Arnesson Eriksson, Marie (2009). Lärande i sagans värld- om temaarbete i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets Förlag, Malmö. (181 s). 



Bakke, Kari; Jenssen, Cathrine; Berggraf Saebö red. (2011) Kunst, kultur og kreativitet,

Kunstfaglig arbeid i barnehagen. Bergen, Fagbokforlaget (249 s) 


Björkvold, Jon-Roar (2009). Den musiska människan. Stockholm: Liber. 3:e upplagan. (i urval, ca 100 s)

Braxell, Stina (2010). Skapande barn. Stockholm‚ Lärarförbundets förlag (143s)

Fagius, Gunnel (red) (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (172 s)

Holmberg, Ylva (2014) Spår av musikskap, musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Kommande avhandling (ca 200 s)

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten. (2011). Dramabok. Liber, Stockholm, (148 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka: Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber (248 s)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö:Gleerups (221 s)



Knutsdotter Olofsson, Birgitta, (1992). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell (153 s)



Lärarförbundet (2012) Tema Estetikens kraft. Förskolan nr 1 2012 s 18-37 (19 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/estetikens-kraft 



Lärarförbundet (2012). Lek på fullaste allvar. Temanummer Pedagogiska magasinet nr 1 2012 s. 24-65 (41 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/lek-p-fullaste-allvar 



Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lunds: Studentlitteratur (173 s)



Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Rötle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber kap 7-14 (144 s) 


Nivbrandt Wedin. (2012). SPELA med hela kroppen. rytmik och motorik i undervisningen. Stockholm: Ghermans musikförlag (310 s)

Riddarsporre, Bim & Söderman, Johan (2012). Musikvetenskap för förskolan.Stockholm: Natur&Kultur (189 s)

Skolverket (2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr11. Utbildningsdepartementet. www.skolverket.se 



Skolverket (2010)Läroplan för förskolan. Lpfö. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet www.skolverket.se 



Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur (106 s) 


Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet. Malmö studies in educational sciences, No. 10. Malmö: Malmö högskola, Läratutbildningen (142 s)

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HSL (i urval, ca 100 s)

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor Pedagogisk dokumentation DVD bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag (129 s)

Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Forskning i fokus. Stockholm: Skolverket. (62 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1834

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/7828/valreglerade_friheten.pdf?sequence=1

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos (108 s) 



Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (184 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.