Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet, faktorer som påverkar lärande och undervisning, engelska som globalt språk, skolans och skolarbetets internationalisering samt de konsekvenser dessa företeelser har för undervisningen i engelska. Vidare syftar kursen till att studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling, och omsätta sina insikter i ett tvärämnesinriktat och åldersanpassat projektarbete. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språkutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin språkundervisning och elevers lärande.

Delkurs 1 Kultur, identitet och internationalisering (7,5 hp)

Culture, identity and internationalisation, 7,5 credits

Delkursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument. Engelska som globalt kontaktspråk och native speaker-normen behandlas också, liksom internationaliseringsarbete samt sätt att använda IKT i språkundervisningen. Delkursens andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F–3-perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första-, andra- och tredjespråksperspektiv.

Delkurs 2 Bedöma och stödja språkutveckling (7,5 hp)

Assessing and supporting language development, 7,5 credits

Delkursen behandlar dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som del av elevers kunskaps- och språkutvecklingoch som förutsättning för att läraren ska kunna stödja elevers kunskaps- och språkutveckling.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Delkurs 1 Kultur, identitet och internationalisering (Culture, Identity and Internationalisation),7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten

Delkurs 2 Bedöma och stödja språkutveckling (Assessing and Supporting Language Development), 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier, och grupparbete. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.

Delkurs 1 Kultur, identitet och internationalisering (7,5 hp)

Culture, Identity and Internationalisation),7,5 hp

Examinationen av delkursen består av ett individuellt paper som anknyter till språk, kultur, identitet och internationalisering med fokus på barns språkutveckling, faktorer som påverkar språkutveckling, engelska som globalt kontaktspråk och lärarens olika vägval gällande interkulturell pedagogik. Vidare förbereds ett gruppbaserat skolanknutet projektarbete med inriktning mot skolåren F–3 som bygger på principen om innehålls- och språkintegrerat och som utgår från en rik repertoar av texter, inklusive bilder, och inbegriper estetiska uttrycksformer och IKT. Projektarbetet inbegriper fyra delmoment: 1) ett avgränsat undersökningsområde formuleras skriftligt i en arbetsplan 2) material insamlas antingen under projektresa utomlands eller på annat sätt och analyseras utifrån relevant teori och metod 3) projektet sammanställs och redovisas skriftligt, muntligt och genom en gruppvis sammanställd kreativ medieproduktion samt ett individuellt paper som inbegriper en redogörelse för och analys av sambandet mellan elevers språk- och kunskapsutveckling.

Antalet examenstillfällen är begränsat till högst fem.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2 Bedöma och stödja språkutveckling (7,5 hp)

Assessing and supporting language development, 7,5 credits

I delkursen finns det två examinationsformer. Den första tar sin utgångspunkt i utvärdering av läromedel i engelska för årskurserna 4–6. Med utgångspunkt från kvalitativa kriterier bedömer studenterna gruppvis olika läromedel och redovisar sina resultat muntligt. . Den andra examinationen inbegriper en teoretisk del om bedömning, analys av muntliga och skriftliga elevtexter, analys av minst två skriftliga omdömen samt analys av den egna bedömningsförmågan. Denna examination inkluderar en kritisk litteraturgenomgång av de forskningsinriktade texterna om bedömning och språkutveckling.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För bägge delkurserna gäller att muntliga presentationer kräver tydligt uttal, god språkbehandling, tydlig disposition och utmärkt presentationsförmåga. Skriftliga texter ska vara väl disponerade samt formellt och språkligt korrekta. Dessutom ska referenshanteringen vara konsekvent.

Delkurs 1 Kultur, identitet och internationalisering (7,5 hp) Culture, identity and internationalisation, 15 credits

Bentley, Kay 2009, Primary Curriculum Box. Oxford University Press, Oxford. (144 s.)

Coyle, Do, Hood, Philip & Marsh, David 2010), CLIL, Cambridge University Press, Cambridge. (183 s.)

Council of Europe 2008, Autobiography of Intercultural Encounters. Context, concepts and theories. (28 s.)

Internationella programkontoret 2012, Internationalisering i skolans styrdokument 2011.

Skolans uppdrag om internationalisering och Internationella programkontorets verksamhet. Internationella programkontorets rapportserie nr 36.

Larzén-Östermark, Eva 2008, ‘The intercultural dimension in EFL teaching: A study of conceptions among Finnish-Swedish comprehensive school teachers’, Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 52, no. 5, pp. 527–547. (20 s.)

Lorenzo, Francisco; Casal, Sonia & Moore, Pat 2009, ‘The effects of content and language integrated learning in European education: Key findings from the Andalusian bilingual sections evaluation project’ Applied Linguistics, November 20, 2009, 418–442. (25 s).

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008) Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s)

Nault, Derrick 2006, ‘Going global: Rethinking culture teaching in EFL contexts’, Language, Culture and Curriculum, vol. 19, no. 3, 314–328. (14 s.)

Skolverket: (2012) Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (134 s) http://www.skolverket.se

Tillkommer texter motsvarande ca 200 sidor.

Delkurs 2 Bedöma och stödja språkutveckling (7,5 hp) Assessing and supporting language development, 7,5 credits

Allal, L. (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20-34.

Andreasson, I. (2014). Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden. I Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 345–366. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Andreasson, I., & Dovemark, M. (2013). Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education, European Educational Research Journal, 12(4), 480–491.

Grettve, A., Israelsson, M. & Jönsson, A. (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, S., Myrberg, M. & Rosén, M. (2012). Teachers and tests: assessing pupils’ reading achievement in primary schools. Educational Research and Evaluation Vol. 18, No. 8, 693–711.

Johansson, S. (2015). Validitet och lärares bedömningar. I ”Det pedagogiska fältet. Pedagogisk forskning i Sverige. 1-2, 33-53. Swedish Educational Research Association.

Johnson, Keith m.fl. 2008, ‘A step forward: Investigating expertise in materials evaluation’, ELT Journal, vol. 62, no. 2, pp. 157–163. (6 s.)

Jones, Neil & Saville, Nick 2009, ‘European language policy: Assessment, learning and the CEFR’, Annual Review of Applied Linguistics, vol. 29, no. 3, pp. 51–63. (12 s.)

Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygssättningspraktik. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande 3, januari 2010. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 21–29.

Leung, Constant & Mohan Bernard 2004, ‘Teacher formative assessment and talk in classroom contexts: Assessment as discourse and assessment of discourse’, Language testing, vol. 21, no. 2, pp. 335–359. (24 s.)

Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208 s)

Lundahl, C. (2014), Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red)(2014). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Parr, Judy & Timperley, Helen (2010). Feedback to writing, assessment for teaching and learning and student progress. Assessing Writing, 15, 68–85.

Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4-14.

Skolverket och Europarådet 2001, 2007, Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning Tillgänglig på Skolverkets hemsida. Fritzes, Skolverket. (ca 30 s.)

Skolverket (2006), I enlighet med skolans värdegrund? (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659

Skolverket 2011, The Curriculum for the Compulsory School, Skolverket och Fritzes.

Skolverket 2011, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket och Fritzes. 73 s.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Skolverket och Fritzes. (24 s.)

Skolverket 2012, Kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska, Skolverket och Fritzes. (38 s.)

Skolverket (2012), Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. (24 s.) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.