Se respektive inriktning.

Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskola, förskoleklass, skola eller andra relevanta verksamhetsområden efter grundläggande lärarutbildning.

Förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Minst tre års yrkeserfarenhet från förskola, förskoleklass, skola eller andra relevanta verksamhetsområden efter grundläggande lärarutbildning.

Utbildningen tar sin utgångspunkt i olika perspektiv och teorier om barns och elevers förutsättningar och möjligheter för lärande inbegripet kunskap om funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska svårigheter. Även de faktorer i samhälle och skola som kan bidra till goda utvecklingsmöjligheter för varje barn och elev uppmärksammas. Vidare utgår utbildningen från perspektiv och teorier som kan bidra till såväl ett förebyggande som ett stödjande arbetssätt för barn och elever i komplicerade lärsituationer, där samspelet mellan individen och dennes förutsättningar och den aktuella pedagogiska verksamheten fokuseras. Ett centralt uppdrag för specialpedagoger är att verka som stöd för såväl elever, föräldrar, kollegor och ledning vilket medför att teorier om samtalsledarskap har en viktig plats i utbildningen. Specialpedagogen förväntas också kunna arbeta med utvecklingsarbete ur ett helhetsperspektiv och inom utbildningen kommer därför studenterna att arbeta med konkreta och komplexa fallbeskrivningar som kräver fördjupad förmåga till analys av samband och åtgärdshantering.

Utbildningen fokuserar inledningsvis på det specialpedagogiska forsknings- och verksamhetsområdet utifrån ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Här påbörjar studenterna sin utveckling av specialpedagogiskt förhållningssätt och professionalitet som sätts i sammanhang utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Tidigt i utbildningen övas förmågan att beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn, unga och vuxna i relation till inkluderings- och exkluderingsfenomen.

Den andra kursen fördjupar tidigare förvärvade utvecklingspsykologiska kunskaper som en grund för att fortsatta utveckla färdigheten att identifiera och analysera möjligheter och hinder runt individ och lärandemiljö. Denna bas av utvecklingspsykologiska skeenden ligger i sin tur till grund för att utveckla sin förmåga att delta i och leda arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram utifrån ett salutogent perspektiv.

Därefter läggs fokus på att leda samtal, ge handledning och vägledning inom olika pedagogiska sammanhang. Studenterna övas i att delta i arbetet med att utveckla samverkansformer, såväl inom den egna skolans organisation som t.ex. elevhälsan som med de stödresurser i samhället som är skolans naturliga samverkanspartners. Som en förutsättning för att kunna leda samtal och som en grund för att kunna leda specialpedagogiskt förändringsarbete behandlas grupprocesser utifrån teorier, övningar och egna observationer.

Att leda förändringsarbete är en av specialpedagogens uppgifter och det innebär bland annat att kunna kartlägger såväl en verksamhets yttre formella organisation som dess inre kultur. Tidigare utbildningsinslag som pedagogisk utredning, åtgärdsprogram, samtal och handledning samt samverkan får en ytterligare dimension i specialpedagogens roll som förändringsledare. Kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering är centrala områden inom detta utbildningsinslag.

Att förstå och kunna förklara specialpedagogisk forskning ur metodologisk, vetenskapsteoretisk och etisk synvinkel samt att kunna använda skilda datainsamlings- och bearbetningsmetoder är en förutsättning för genomförandet av det självständiga kommande arbetet inom det specialpedagogiska området. Förmågan att i den egna yrkesverksamheten initiera, leda och dokumentera forskningsarbete prövas i det egna självständiga arbetet som avslutar utbildningen.

Arbetsformer under utbildningen väljs utifrån de olika kursernas lärandemål och innehåll. De varierande arbetsformerna gör så att olika förmågor och sinnen involveras. Utbildningen förutsätter såväl samarbete som självständigt arbete. En viktig del av utbildningen är det samarbete och erfarenhetsutbyte som görs med speciallärarprogrammet.

Inom utbildningen sker en strukturerad kontinuerlig reflektion genom handledning i grupp. Denna så kallade Individuella process (IP), syftar till att koppla utbildningen till den specialpedagogiska funktionen och att underlätta och stödja övergången till en ny yrkesidentitet.

En del av utbildningen utgörs av fältstudier som ger möjlighet till koppling mellan teori och praktik och utveckling av den nya yrkesrollen.

Det inkluderande förhållningssätt som är utmärkande för svensk specialpedagogik väcker positiv uppmärksamhet i internationella sammanhang. Utbildningen vill ge möjlighet för studenterna att öka sin beredskap för internationellt samarbete.

Specialpedagogprogrammet – profil språk- och kommunikationsutveckling
Språk- och kommunikationsutveckling utgör en kärna genom hela utbildningen riktad mot förskolans verksamhet. I profilen fokuseras kunskap om barns tidiga språk- och kommunikationsutveckling samt om hur språkliga svårigheter kan förebyggas.

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete

(Utdrag ur Högskolelagen 2006:173)

För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.

Kunskap och förståelse

För specialpedagogexamen ska studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
• visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, och
• visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.

Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen ska studenten

• visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
• visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
• visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
• visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer,
• visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
• visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

(Utdrag ur Högskoleförordningen 1993:100)

I det examensbevis som avser samtliga kurser som för studenten ingår i utbildningen, ska som examensbenämning anges specialpedagogexamen. Engelsk benämning är Graduate Diploma in Special Education.

I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.

För att få tillträde till studier i kurs 5 ska tidigare kurser vara godkända. För att få tillträde till studier i kurs 6 ska minst 10 högskolepoäng i kurs 5 vara godkända.

Examensarbetet ska vara förberett för elektronisk publicering.

I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd.