Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

OBS: Olika anmälningskoder för programmet i Malmö resp. Varberg.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen kan beskrivas som kombination av beteendevetenskap, samhällsvetenskap, vägledningsmetodik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I utbildningen behandlas teoribildning inom sociologi, psykologi, pedagogik och teori om arbetslivet och arbetsmarknaden. Första året innehåller breda översikter av teoribildningarna ovan med syfte att efterhand stegvis fördjupa insikterna och mera omsorgsfullt studera och analysera teoribildning och forskning inom studie- och yrkesvägledningsområdet.

Undervisningen kring såväl vägledningsteori, vägledningsmetodik samt karriärteori utvecklas stegvis för att studenten ska förstå och utveckla sina kunskaper och färdigheter med en god grad av progression.

Utbildningen inleds med en kurs där studenterna tillägnar sig kunskap om studie- och yrkesvägledningens utveckling. Kursen ger också en grundläggande förståelse för olika perspektiv på vägledning och karriärutveckling. Studenterna introduceras i grundläggande kommunikation genom studier av litteratur och genom samtalsmetodik. Som inledning till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt genomförs en undersökning som utmynnar i en kort uppsats.

I kurs 2, Individ och samhälle, ges en bred sociologisk bas. I denna kurs studeras grundläggande begrepp och teori inom sociologi, socialpsykologi med relevans för studie- och yrkesvägledning. Olika sociologiska perspektiv på relationen individ och samhälle behandlas i relation till hur perspektivet påverkar vetenskapligt tänkande. Även sociologiskt inspirerad karriärteori diskuteras och problematiseras i kursen.

Termin 2 inleds med kursen ”Den föränderliga människan” (kurs 3) som är en beteendevetenskaplig kurs med särskilt inriktning på individen utveckling och förändring. I kursen fokuseras psykologi samt identitet och identitetskonstruktion. Slutligen behandlas frågor om etnicitet, migration och genus betydelse i vägledningssammanhang. Andra delen av terminen, upptas av en grundläggande kurs i vägledningens teori och metod (kurs 4). I kursen ingår tre veckors handledd verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där studenterna reflekterar över förutsättningarna för att bedriva vägledning inom olika verksamheter samt omsätter metodiska kunskaper i vägledande samtal.

Under termin tre fördjupas undervisningen kring vägledning och karriärutveckling i ett utvecklings- och lärandeperspektiv (kurs 5). I denna kurs ingår fyra veckors VFU, varav en vecka utgörs av handledd VFU hos lärare i utbildningssystemet. Studenterna genomför uppgifter i såväl enskild vägledning som gruppvägledning, samt planerar och genomför undervisnings- och informationsinsatser med fokus på studie- och yrkesval. Här fördjupas samtalsmetoder och de studerande genomför samtal med syfte att testa och tillämpa dessa metoder.

Under andra delen av termin tre introduceras olika forskningsområden inom studie- och yrkesvägledning, forskningsmetodik och vetenskapsteoretiska perspektiv. Studenterna genomför ett skriftligt fördjupningsarbete. (kurs 6 och 7).

Första kursen, Arbetsliv och omvärld (kurs 8), under termin fyra handlar om grundläggande teoretiska kunskaper om arbetsmarknadsekonomi, arbetsmarknadspolitik, arbetsorganisation, lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Syftet är att utveckla förståelsen för yrken och yrkespraktik i ett kontextuellt perspektiv. Kursen omfattar även två veckors verksamhetsförlagd utbildning i en offentlig eller privat verksamhet utanför utbildningsväsendet.

Andra kursen under termin fyra, ”Vägledning i omställning och rehabilitering” (kurs 9), fördjupar kunskapen om lösningsfokuserade- och motiverande samtal. Studenterna ges en inblick i hur omställning och rehabilitering i relation till arbetsmarknad och studier ser ut, både utifrån ett klient- och arbetsgivarperspektiv. Begreppen omställning och rehabilitering behandlas utifrån olika perspektiv och de studerande genomför uppgifter inom verksamhetsområden med koppling till omställning och rehabilitering.

Termin fem startar med kursen ”Ledarskap och förändringsarbete” (kurs 10) som riktas mot vägledarens roll inom organisationen i olika sammanhang inom och utanför utbildningssystemet. Kursen belyser särskilt teorier kring ledarskap och förändringsarbete i privat och offentlig verksamhet.

Under den andra kursen (kurs 11) på termin fem, ”Studie- och yrkesvägledning i ett normkritiskt perspektiv”, behandlas frågor om hur normkritik kan användas för att utmana egna och andras föreställning och normer i studie- och yrkesvägledning. I kursens ska studenten utveckla färdigheter för att kunna arbeta inkluderande med människor från skilda sammanhang och med olika förutsättningar genom att använda normkritisk pedagogik.

I kursen ”Vägledningens metod och teori” (kurs 12) arbetar studenterna med att utförligt redogöra för hur vägledarens praktiska arbete kan se ut när karriärutvecklings-, väglednings- och beslutsteorier integreras. Studenterna marknadsför, planerar och genomför vägledningsinsatser utifrån samhällets, gruppers och individers behov, både inom och utanför skolan värld. I kursen ingår åtta veckors verksamhetsförlagd utbildning.

Utbildningen avslutas med en fördjupad kurs kring Forskningsmetodik och vetenskapsteori (kurs 13) samt det avslutande Examensarbetet (kurs 14). I examensarbetet ska studenterna genomföra ett vetenskapligt arbete som bygger på för yrkesrollen relevanta kunskaper. Kursen avslutas med uppsatsseminarier där studenterna opponerar respektive försvarar sina arbeten.

Ur ett övergripande perspektiv syftar utbildningen till att studenterna ska erhålla såväl en akademisk utbildning med god kvalitet som en yrkesutbildning inom studie- och yrkesvägledning, baserad på vetenskaplig grund.

Som en röd tråd i utbildningen löper den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) motsvarande 17 veckor. Detta innebär att studenten under alla tre åren har olika former av VFU som anknyts till den eller de kurser som genomförs. Under VFU’n genomförs uppgifter som redovisas på campus inom ramen för den aktuella kursen.

Utdrag ur Högskolelagen (1992:1434):
”Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100):
”Mål

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet.

Kunskap och förståelse
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten:
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande,
- visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, och
- visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.

Färdighet och förmåga
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten:
- visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för det offentliga skolväsendet,
- visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
- visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
- visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
- visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
- visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
- visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten:
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.”

Studie och yrkesvägledarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 högskolepoäng. För att erhålla studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik. Engelsk benämning är Bachelor of Arts in Study and Career Guidance.

Föreskrifter

I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.

För att äga tillträde till studier på utbildningens tredje termin ska minst 45 högskolepoäng inom programstudierna vara godkända.

För att äga tillträde till kursen Examensarbete, 15 högskolepoäng, ska kursen Fördjupningsarbete, 7,5 högskolepoäng, vara godkänd.

Studenter som väljer att studera utomlands under termin 4 ska, så långt det är möjligt, välja kurser som överensstämmer med utbildningens ordinarie kurser som skulle lästs under den aktuella terminen. I de fall detta inte är möjligt kan studenten söka kurser som på ett tydligt sätt svarar upp mot examensmålen för Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Dessa ska fördjupa kunskaperna inom sociologi, statsvetenskap eller pedagogik.

Examensarbetet ska vara förberett för elektronisk publicering.