Studie- och yrkesvägledarexamen eller motsvarande, med ett självständigt arbete om 15 hp.

Syftet med magisterprogrammet är att 1) studenten ska fördjupa sina kunskaper inom området karriärutveckling, 2) att programmet ska ge behörighet för forskarutbildning, 3) stärka ett analytiskt och problematiserande förhållningsätt till studie- och yrkesvägledning, samt 4) ge en praktisk fördjupning inom området och ge möjlighet för ett ökat ledarskapsansvar. Programmet är upplagt utifrån en progression från ett mer generellt och samhälleligt perspektiv mot tillämpad kunskap utifrån ett perspektiv där individ och samhällsnivå knyts samman.

Programmet innehåller de två kurserna Karriärövergångar ur ett samhälls- och organisationsperspektiv, 7,5 hp och Karriärlärande i utbildning och arbetsliv, 7,5 hp. Båda dessa kurser är breda samhällsorienterande kurser som inriktar sig på och fördjupar speciella problemområden inom fältet. I kursen Karriärövergångar används samhälls- och organisationsperspektiv för att tolka ungdomars och vuxnas övergångar mellan utbildningar och arbeten. I kursen Karriärlärande dras perspektivet ner från samhällsnivå till individnivå. I kursen behandlas teorier och begrepp om individers lärande om karriärer ur ett livsloppsperspektiv. I kursen Perspektiv på professionella samtal i karriärutveckling, 15 hp finkalibreras perspektiven ytterligare då samtalsmetoder studeras. I kursen utvecklas både teoretisk och vetenskaplig förståelse samt kritiska perspektiv, men tränar även studentens praktiska tillämpning av metoderna. Sammantaget kan sägas att dessa kurser går från ett brett generellt och samhälleligt perspektiv mot tillämpad kunskap utifrån ett perspektiv där individ och samhällsnivå knyts samman. Varje kurs börjar med en kort summering av föregående kurs och en förklaring av hur kunskaperna på den föregående kursen kommer att bilda en utgångspunkt för den föreliggande kursen.

Inom magisterutbildningen ingår också kurserna Vetenskapsteori och vetenskaplig metod, 15 hp samt Examensarbete, 15 hp. I den vetenskapsteoretiska kursen ingår vetenskapsteori, vetenskapsetik och andra, mer generella moment. Kursen inriktas på metoder som är av särskild vikt för forskningsfältet såsom djupintervjuer, livshistorieintervjuer/narrativ metod, nätverksanalys och vinjetter. Kursen kommer även att ha ett kvantitativt moment. Här läggs fokus på deskriptiv statistik samt att kritiskt bedöma kvantitativ metod utifrån en vetenskapsteoretisk ansats. Kursen ger studenterna tillfälle att praktisera en kvalitativ analys som sedan diskuteras med övriga studenter och som syftar till att leda fram till det metodval som studenten gör för sitt examensarbete. Kursen är därigenom tydligt länkad till examensarbetet och alla större arbeten i kursen ska leda mot examensarbetet. Det finns således en tydlig progression mellan dessa två kurser.