Benämning
Grunder i polisiärt arbete
Engelsk benämning
Basics of police work
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2020-04-30
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och särskilda antagningskrav som gäller för antagning till polisutbildning.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Polisiärt arbete
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen utgör första terminen på polisprogrammet.
Syfte
Kursens övergripande syfte är att introducera studenten till polisens roll och uppdrag, den samhällskontext polisen verkar i samt grundläggande polisiära tjänstefärdigheter. Studenten förvärvar grundläggande kunskap om svensk statsförvaltning och om polisens demokratiska och samhällsbärande roll samt kunskaper om brottslighetens och otrygghetens mönster, utveckling och orsaker för att kunna sätta uppdraget i ett samhällsperspektiv. I fokus är även de juridiska ramar som styr polisiärt arbete, särskilt de civil- och offentligrättsliga områden som har särskild betydelse för det polisiära arbetets teori och praktik. Straffrätten har här en framskjuten roll i undervisningen.
Under kursen introduceras studenten till grunderna i polisiärt omhändertagande av akut skadade och sjuka personer samt förvärvar kunskap om krisreaktioner. Studenten introduceras även till polisiär tjänstefärdighet med fokus på ämnet polisiär konflikthantering. I ämnet ingår mental förberedelse, kommunikation, hantering av egen stress, polisiär utrustning och de juridiska förutsättningarna för polisens våldsanvändning. Studenten genomför även olika tester av den fysiska förmågan för att kunna relatera den egna hälsosituationen till polisyrkets krav. Grundläggande förutsättningar för kommunikation och bemötande, vikten av rättssäker dokumentation i polisiära system samt det övergripande målet för Polismyndighetens IT- och informationssäkerhetsarbete introduceras.
I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete.
Innehåll
Kursen består av 5 delkurser. Delkurs 5 ges löpande under terminen.
Delkurser
1. Samhällsperspektiv på polisiärt arbete, 4,5 hp
Delkursens innehåll
Syftet med delkursen är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om polisens organisation och styrning, svensk statsförvaltning och polisens demokratiska och samhällsbärande roll. Delkursen ger en beskrivning av det svenska politiska systemet, hur statsförvaltningen är organiserad och hur den styrs. Denna beskrivning inkluderar den svenska statsförvaltningens arbete och roll i det europeiska samarbetet. Den politiska styrningen av polisen diskuteras med fokus på hur den enskilda polisen navigerar i ett komplext styrlandskap där olika politiska, juridiska och medborgerliga krav bör balanseras och hanteras. Fokus riktas mot att polisens arbete i stor utsträckning präglas av samverkan med andra myndigheter, aktörer och organisationer, inte minst på lokal nivå med skola, socialtjänst och det civila samhället. I delkursen diskuteras även studentens bild av polisyrket med fokus på polisens roll och uppdrag i samhället i förhållande till den omgivande samhällskontexten. Här diskuteras särskilt polisens värdegrund och mångfaldsarbete samt polisens yrkeskultur med fokus på genus i polisens organisation och ledarskap.
Delkursen är även en introduktion till polisutbildningen och akademiska studier, akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information.
Delkursen är även en introduktion till polisutbildningen och akademiska studier, akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för den svenska statsförvaltningens organisation och styrning,
2. reflektera över polisens demokratiska roll och diskutera betydelsen av statsvetenskaplig kunskap för polisiärt arbete,
3. bedöma polisiära situationer utifrån ett etiskt perspektiv där värde- och målkonflikter uppstår och kunna motivera sina bedömningar,
4. diskutera polisens yrkeskultur i relation till egna och andras uppfattningar om polisyrket med fokus på kön i polisens organisation och ledarskap, och
5. reflektera över och visa grundläggande kunskap om akademiskt skrivande, informationssökning och källkritik.
Delkursens arbetsformer
Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter och självstudier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform och studenten arbetar med övningsuppgifter som diskuteras och redovisas i grupp. För en djupare förståelse av lärandemålen diskuteras och analyseras delar av delkursens innehåll även på seminarier. För att uppnå lärandemål 5 diskuteras och tränas olika typer av akademiskt skrivande och informationssökning i relation till kursens olika examinationsformer. Seminarierna är obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Seminarier och enskild skriftlig tentamen utgör underlag för bedömning av samtliga lärandemål. Lärandemål 1, 2 och 5 bedöms i huvudsak genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att reflektera över polisens organisation, roll och uppdrag. Lärandemål 3 och 4 bedöms i huvudsak vid obligatoriska seminarier. Inför seminarierna lämnar grupperna in en text som sedan ligger till grund för en gemensam diskussion. Den enskilda studentens prestation bedöms genom muntlig aktivitet. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att göra etiska bedömningar i situationer där värde- och målkonflikter kan uppstå. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.
För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs väl godkänt resultat på skriftlig tentamen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 12 hp
Delkursens innehåll
Polisrätten samlar rättsliga normer från olika rättsområden som offentlig rätt, straffrätt, förvaltningsrätt och processrätt med gemensam utgångspunkt i den polisiära verksamheten. Även konstitutionella aspekter liksom gränsdragningen mot och samspelet med civilrätten är viktiga beståndsdelar i polisrätten.
Delkursen inleds med en introduktion till rättsvetenskapen och till juridisk metod där även rättens roll i samhället studeras, särskilt i relation till det polisiära uppdraget. Rättskällor och tolkningsprinciper samt den organisatoriska uppbyggnaden av rättssystemet behandlas, liksom grundläggande konstitutionella och förvaltningsrättsliga principer. Vidare beskrivs hur Europarättens två delar – EU-rätten och Europakonventionen – och andra internationella överenskommelser påverkar den svenska rättsordningen, i synnerhet grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, liksom etiska aspekter på offentlig maktutövning. Särskild tonvikt läggs vid offentligrättslig lagstiftning av relevans för polisiärt arbete, exempelvis polislagen och ordningslagen. I delkursens inledande del behandlas även straff- och förvaltningsprocessen översiktligt.
Särskild tyngdpunkt för delkursen läggs vid straffrätt, den del av rättssystemet som behandlar brott och straff. Till polisens viktigaste arbetsuppgifter hör att förebygga och utreda brott och goda kunskaper kring vad som är straffbart eller inte är således en förutsättning för att leva upp till samhällets krav på polisen. Kunskap om straffrätt spelar även in vid brottsutredningar och användningen av tvångsmedel. I delkursen introduceras straffrätten och ett övergripande syfte är att studenten ska förvärva kunskaper för att självständigt kunna tillämpa straffrättsliga problem i ett tidigt skede. Delkursen behandlar i huvudsak Brottsbalken och diskuterar allmänna bestämmelser, brotten och påföljderna. I samband med att påföljdssystemets uppbyggnad och gemensamma regler tas upp diskuteras syftet med straff och dess funktion. Även specialstraffrätten berörs.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för grundläggande kunskaper om rättssystemet, rättskällorna och den juridiska metoden,
2. skilja mellan olika rättsområden som offentlig rätt, förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt och straffrätt samt förklara samspelet dem emellan,
3. redogöra för aspekter av rättssäkerhet och tillämpa rättsregler på områden av relevans för polisiärt arbete,
4. identifiera brottsliga gärningar och relatera dessa till straff och andra påföljder samt resonera kring påföljdens funktion, och
5. tillämpa juridisk metod för att identifiera och lösa straffrättsliga problem och diskutera betydelsen av detta för polisiärt ingripande- och brottsutredande arbete.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, gruppövningar och seminarier.
För att uppnå lärandemål 1-3 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten i grupp förbereder och diskuterar såväl verkliga rättsfall som fingerade rättsliga situationer som kan uppstå i polisens arbete samt presenterar analyserar och diskuterar sina bedömningar och slutsatser vid seminarier. Av de schemalagda momenten är redovisningstillfällen obligatoriska.
För att uppnå lärandemål 4-5 presenteras och diskuteras innehållet i föreläsningsform och vid seminarier. Lärandemål 4-5 stöds av att studenten presenterar, analyserar och diskutera sina bedömningar och slutsatser vid seminarier.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-3 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (3hp). Fokus i bedömningen ligger här på studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar samt att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser. Lärandemål 1-3 examinas även genom aktivt deltagande vid seminarier (2hp). Fokus i bedömningen av dessa ligger på studentens förmåga att muntligt reflektera över beslutens konsekvenser liksom att muntligt formulera slutsatser.
Lärandemål 4-5 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (7hp). Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar samt att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser.
Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på de skriftliga tentamina och på seminarieuppgifterna. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på skriftlig tentamen (I) väl godkänt på skriftlig tentamen (II), samt godkända seminarieuppgifter.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
3. Brott och trygghet, 4,5 hp
Delkursens innehåll
Delkursens syfte är att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om brottslighetens, utsatthetens och otrygghetens mönster, utveckling, konsekvenser och orsaker för att kunna sätta det polisiära uppdraget i ett samhällsperspektiv. I delkursen diskuteras brottslighetens och otrygghetens omfattning, utveckling och orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. I delkursen ges en orientering om den officiella brottsstatistiken och andra informationskällor som är centrala för att studera brottslighetens och otrygghetens omfattning och utveckling, samt dessa informationskällors användningsområden och begränsningar. I delkursen diskuteras löpande betydelsen av kunskap om brottsligheten i samhället för ett kunskapsbaserat polisarbete och professionellt bemötande av brottsutsatta.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för brottslighetens och otrygghetens karaktär, omfattning, konsekvenser och utveckling med syftet att kunna koppla detta till det polisiära uppdraget,
2. diskutera olika förklaringsmodeller till brott och otrygghet,
3. söka, sammanställa och analysera information om utveckling av brott och otrygghet samt förhålla sig kritisk till de informationskällor som ligger till grund för kunskap om utvecklingen, och
4. resonera kring polisens roll och uppdrag i förhållande till brottslighetens och otrygghetens mönster samt reflektera över och värdera betydelsen av kunskap om brottsligheten i samhället för kunskapsbaserat polisarbete och professionellt bemötande av brottsutsatta.
Delkursens arbetsformer
För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras brottslighetens och otrygghetens karaktär, omfattning, utveckling, orsaker och förklaringsmodeller, olika informationskällor samt betydelsen av kunskap om brottsligheten i samhället för polisiärt arbete i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemålen arbetar studenterna även i grupp med att analysera och diskutera brotts- och trygghetsutveckling och betydelse av kunskap om brottsligheten i samhället för polisiärt arbete. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Kursen examineras genom enskild skriftlig tentamen och seminarieuppgifter som redovisas i grupp. Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och analysera brottslighetens och otrygghetens utveckling, orsaker och konsekvenser i förhållande till olika grupper i samhället. Lärandemål 3 och 4 examineras även genom seminarieuppgifter där studenterna ska analysera brottsutvecklingen och betydelsen av kunskap om brottsligheten i samhället för kunskapsbaserat polisarbete och bemötande av brottsutsatta. Den enskilda bedömningen sker genom att uppgiften presenteras muntligt av samtliga studenter i gruppen och att studenterna för loggbok under arbetet. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för ett problem och att diskutera kopplingen mellan kunskap om brottsligheten i samhället och det polisiära arbetet. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom en enskild skriftlig uppgift.
För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs väl godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
4. Akut omhändertagande vid polisiärt arbete, 4 hp
Delkursens innehåll
Delkursen omfattar basala kunskaper i människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande i polisiära situationer med syftet att studenten ska förvärva kunskaper för att kunna agera säkert och professionellt på plats vid olycka eller skada. Vidare innehåller delkursen teoretiska kunskaper och praktiska tillämpningar utifrån principen S-CABCDE i samband med omhändertagande av person med akut sjukdom eller skada. Dessutom ingår kunskaper om omhändertagande av nack- och ryggskador, personer som blivit utsatta för trubbigt och/eller penetrerat våld, termiska skador, alkohol och drogpåverkan samt kunskap om alternativa orsaker till olika symtom samt kunskap rörande förhindring av smittspridning. Delkursen innehåller även reflektioner kring krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1.redogöra översiktligt för människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete,
2. beskriva och tillämpa åtgärder lämpliga vid akuta livshotande tillstånd eller skada såsom hjärtstopp, blödning, förgiftning och chock utifrån principen S-CABCDE samt kunskap om alternativa orsaker till olika symtom och åtgärder för att förhindra smittspridning, och
3.reflektera över krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbete, tillämpningsövningar och egna studier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras de teoretiska grunderna för akutsjukvård av särskild relevans för polisiärt arbete och följs upp i seminarieform och övningsform. För att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna även i grupp med att diskutera åtgärder i akuta situationer. Av de schemalagda momenten är ett seminarium obligatoriskt.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 examineras med en enskild skriftlig tentamen med fokus på studentens förmåga att redogöra för kroppens anatomi och fysiologi av relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete. Lärandemål 2 och 3 bedöms individuellt genom deltagande i seminarier där studentens förmåga att diskutera åtgärder vid akuta tillstånd samt att reflektera över krisreaktioner och bemötande av människor i krissituationer bedöms. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom en skriftlig individuell uppgift.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på enskild skriftlig tentamen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
5. Polisiär tjänstefärdighet - grunder, 5 hp
Delkursens innehåll
5.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 3,5hp
Momentet introducerar studenten till ämnet polisiär konflikthantering och dess kunskapsgrund. De moment som ingår i terminen är mental och fysisk förberedelse och stresshantering, kommunikation, grunderna i taktiskt uppträdande, teoretiska och praktiska grunder i fysiska tekniker och metoder, kunskap om säkerhet vid vapenhantering och en diskussion kring de regler som styr polisens våldsanvändning. I momentet introduceras studenten även till grunder i bilkörning av relevans för taktiska moment.
Delkursens lärandemål
Efter genomgånget moment ska studenten kunna
1. förklara samband mellan tankar, känslor och beteenden samt redogöra för strategier för egen stresshantering på lång och kort sikt,
2. redogöra för och problematisera kring sambanden mellan den egna hälsan och yrkets krav,
3. genomföra och diskutera fysiska tester av relevans för yrket,
4. redogöra för innebörden av konflikttriangeln och den grundläggande taktiska förklaringsmodellen,
5. beskriva grundläggande principer för fysiska tekniker och metoder och utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker samt redogöra för skador som kan uppstå i samband med ingripanden,
6.tillämpa och förklara innebörden av de säkerhetsregler som gäller vid vapenhantering, och
7. diskutera polisiär våldsanvändning utifrån de regelverk som styr, forskning och i relation till kön och etnicitet.
Delkursens arbetsformer
Momentets arbetsformer består av självstudier, workshops, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1-2 presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform och studenterna arbetar med övningsuppgifter som diskuteras i grupp. För att uppnå lärandemål 3 diskuteras och genomförs olika typer av fysiska tester. Studenterna får i en workshop arbeta med olika övningar i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar fysisk hälsa. För att uppnå lärandemål 4-6 diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 5 och 6 deltar studenterna även i praktiska övningar där tekniker och metoder tillämpas. För att uppnå lärandemål 7 diskuteras polisens våldsanvändning ur ett juridiskt och empiriskt perspektiv samt i relation till kön och etnicitet i föreläsnings- och seminarieform.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift som diskuteras muntligt vid ett seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring den mentala och fysiska hälsans betydelse för polisiärt arbete. Lärandemål 4 och 5 examineras genom en enskild skriftlig tentamen och lärandemål 5 examineras även genom ett praktiskt prov. Fokus i bedömningen av den skriftliga tentamen är studentens förmåga att redogöra för grundläggande taktiska förhållningssätt och fokus i bedömningen av det praktiska provet är studentens förmåga att utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker. Lärandemål 6 och 7 examineras genom deltagande i seminarier om polisens våldsanvändning. Till seminariet hör en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring polisens våldsanvändning ur olika perspektiv. Lärandemål 6 examineras även genom praktiskt prov där fokus i bedömningen ligger på säker vapenhantering.
5.2. Polisiär tjänstefärdighet, kommunikation, bemötande och dokumentation, 1,5 hp
Innehåll
Momentet behandlar grundläggande förutsättningar för kommunikation, bemötande och upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system och betydelsen av detta i rättsprocesser. Problematiken med att polisiära texter rör sig mellan talspråk, byråkratspråk och lagspråk diskuteras. Betydelsen av val av ord och uttryckssätt i polisiära texter, i offentliga sammanhang och i möten med olika aktörer diskuteras och studenterna övar praktiskt på grundläggande kommunikationsfärdigheter och bemötande. Studenten introduceras även till radiokommunikationssystem.
Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
1. redogöra för grundläggande förutsättningar för kommunikation och upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system,
2. redogöra för de rekommendationer som finns angivna i polismyndighetens riktlinjer avseende dokumentation vid exempelvis anmälningsupptagning, och
3. reflektera över dokumentationens och kommunikationens betydelse i rättsprocesser, särskilt i relation till kön och etnicitet.
Arbetsformer
Arbetsformerna består av föreläsningar och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras grundläggande förutsättningar för kommunikation och hur en text utformas rättssäkert och de språkliga problem som kan uppstå vid samtal med en aktör i föreläsningsform. Under praktiska övningar tränar studenten på att kommunicera och på att dokumentera på ett rättssäkert sätt. Övningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att uttrycka sig rättssäkert och resonera kring kommunikationens och dokumentationens betydelse för polisarbete. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom en skriftlig individuell uppgift enligt beslut av examinator. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U) och Godkänd, (G)
Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående examinerande moment i respektive delkurs. För betyget väl godkänd krävs betyget VG på delkurserna 1-4, samt att övriga examinerande moment är godkända.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Samhällsperspektiv på polisiärt arbete, 4,5 hp
Agevall L, Jenner H, (Red.) (2006) Bilder av polisarbete – samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Växjö: Växjö University Press, 151 sidor. Valda delar omfattande ca 67 sidor.
Bengtsson H, Melke A, (2014) Vår offentliga förvaltning – samverkan i välfärdspolitiken. Malmö: Gleerups. 244 sidor
Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen. En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB. 253 sidor. Valda delar omfattande ca 15 sidor.
Eklund N, Landström, (2018) Polisen – verksamhet och arbete. Stockholm: Liber, 362 sidor. Valda delar omfattande ca 145 sidor.
Furuhagen B, (2009) Från fjärdingsman till närpolis – en kortfattad svensk polishistoria. Växjö: Växjö University Press, Nr 002/2006. 68 sidor.
Gillberg N, (2018) Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur. 144 sidor.
Roth H, (2007) Vad är mänskliga rättigheter? Stockholm: Natur och kultur. 249 sidor. Valda delar omfattande ca 100 sidor.
Statskontoret, (2015) Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar. Stockholm: Statskontoret, 210 sidor. Valda delar omfattande ca 62 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 12 hp
Berggren, N-O & Munck, J (2019) Polislagen – en kommentar. 13 uppl. Stockholm: Norstedts, 253 sidor. Valda delar omfattande ca 50 sidor.
Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2017) Brott och påföljder. Stockholm: Bruun Juridik. 612 sidor. Valda delar omfattande ca 550 sidor.
Zetterström, S (2017) Juridiken och dess arbetssätt. 3 uppl. Uppsala: Iustus. 176 sidor.
Zetterström, S & Lind, A-S (2018) Offentlig rätt. 3 uppl., Malmö: Liber. 368 sidor.
Aktuell lagsamling, exempelvis: Josefson, T (2019) Författningssamling i polisrätt. Senaste upplagan. Stockholm: Norstedts juridik, 856 sidor. Valda delar omfattande ca 200 sidor.
Annan aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
3. Brott och trygghet, 4,5 hp
Andersson T, (2018) Kriminologi och polisens roll i det brottsförebyggande arbetet. I: Eklund N, Landström L, (red). Polisens verksamhet och arbete. Liber AB, Malmö, 362 sidor. Valda delar omfattande ca 18 sidor.
Brottsförebyggande Rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. BRÅ-rapport 2017:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 364 sidor. Valda delar omfattande ca 50 sidor.
Engdahl, O och Lindgren, S-Å, (2017) Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur. 300 sidor.
Heber A, Roxell L, (2019) Att odla kriminologi. Perspektiv på brott och utsatthet: En festskrift till Eva Tiby. Går att ladda ner. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, 307 sidor. Valda delar omfattande ca 100 sidor.
Ivert, A-K och Mellgren, C. (2018). Kriminologi och staden. I Mellgren, C, Väfors Fritz, M och Tiby, E red.), sid 187–199. Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor. Valda delar omfattande 12 sidor.
Lum C, Koper SC, (2017) Evidence-based policing. Translating research into practice. Oxford: Oxford university press. 323 sidor. Valda delar omfattande ca 150 sidor.
Nationella Operativa Avdelningen, (2017) Utsatta områden, social oordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. 40 sidor.
Torstensson Levander M, (2013) Kronisk kriminalitet som livsstil. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. 2013:2. 40 sidor
Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Begreppsdefinitioner och mått. Sveriges Kommuner och Landsting: Trygghet & Säkerhet – som välfärdsfaktor. Stockholm: Modintryckoffset. 40 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s).
4. Akut omhändertagande vid polisiärt arbete, 4 hp
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017). Akut omhändertagande – för räddningstjänstpersonal. 282 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (cirka 75 sidor).
5. Polisiär tjänstefärdighet - grunder, 5 hp
5.1 Polisär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering
Berggren N-O, Munck J, (2017) Polislagen, En kommentar. Stockholm: Norstedts juridik AB, 253 sidor. Valda delar omfattande ca 150 sidor.
Boucht J, (2019) Polisens användning av våld. Uppsala: Iustus. 239 sidor.
Nilsson B, Waldemarson A-K, (2016) Kommunikation: samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. 165 sidor.
Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson PA, (2017), Police officer involved shootings – retrospective study of situational characteristics. Police Practice and Research, 18(3), 15 sidor.
Thiblin I, (2011) Dödsfall vid polisingripande - Riskfall och rekommendationer. Stockholm: Polishögskolan, Sörentorp: EO Grafiska. 72 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, metodstöd och utbildningsmaterial i polisiär konflikthantering tillkommer (cirka 75 sidor).
5.2 Polisiär tjänstefärdighet, kommunikation, bemötande och dokumentation
Ask S, (2013) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur. 103 sidor.
Kalonaityté, Viktorija, 2014. Normkritisk pedagogik - för den högre utbildningen. Lund: Studentlitteratur (169 sid).
Nilsson B, Waldemarson A-K, (2016) Kommunikation: samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. 165 sidor.
Wieslander M, (2014) Ordningsmakter inom ordningsmakten. Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald. Akademisk avhandling (Karlstad University Studies 2014:40). Karlstad: Karlstad Universitet, 315 sidor. Valda delar omfattande ca 100 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument och riktlinjer, rapporter, metodstöd och utbildningsmaterial tillkommer (cirka 75 sidor).
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. Under kursen genomförs dessutom en formativ utvärdering (s.k. temperaturtagning) efter halva tiden. Även resultatet av denna diskuteras med studenterna på schemalagd tid.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen