Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV256B Bedömningens villkor, uppdrag och praktik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om grundläggande centrala vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv, relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar kunskap och förståelse om utbildningsvetenskapliga perspektiv ur olika vetenskapsteoretiska, etiska och metodologiska perspektiv.

I kursen behandlas grundläggande centrala vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv, relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoders möjliga användningsområden. Vidare behandlas utbildningsvetenskapliga undersökningar ur olika vetenskapsteoretiska, etiska och metodologiska perspektiv. Dessutom diskuteras, analyseras och problematiseras utbildningsvetenskaplig forskning samt vetenskaplig kvalitet, professionell relevans och etisk hållbarhet.

I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv samt med stöd i dessa diskutera relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,

2. redogöra för kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoders möjliga användningsområden,

3.presentera och diskutera utbildningsvetenskapliga undersökningar ur olika vetenskapsteoretiska, etiska och metodologiska perspektiv,

4. söka och göra ett kritiskt urval av vetenskapliga texter samt skriva en text av akademisk karaktär

5. kritiskt värdera forskning utifrån vetenskaplig kvalitet, professionell relevans och etisk hållbarhet

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del kan vara digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Samtliga mål examineras i form av en konstruktion av en forskningsplan med skriftlig reflektion och analys av densamma.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter ska vara väl disponerade samt formellt och språkligt genomarbetade.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Adamson, Lena (2017). Undervisning på vetenskaplig grund. I: Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. VBE-programmet. Tillgänglig via internet. (ca 50 s.)

Agnafors, Marcus & Levinsson, Magnus (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. (Första upplagan). Gleerups. (100 s.)

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur. (203 s.)

Friberg, Febe (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur. (154 s.)

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2015). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups. (180 s.)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019. (2019). Skolverket. Tillgänglig via internet.

Persson, Sven (2017). Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap. Kommunförbundet Skåne. (35 s.)

Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap 1 & 2 samt valfritt kapitel beroende på examinationens inriktning. (ca 50 s.)

SFS 2010:800. Skollag. Tillgänglig via internet.

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Tillgänglig via internet. (17 s.)

Vetenskapliga artiklar och annan litteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.