Kursen syftar till att studenten ska utveckla ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt och fördjupa sin kompetens gällande forskningsmetodik och vetenskapligt arbete. Studenten ska också utveckla sin förmåga att identifiera frågor och problem i den pedagogiska verksamheten.

Fokus i kursen är att utveckla förståelse för vetenskapliga texter och vetenskapligt arbete samt att utveckla ett problematiserande förhållningssätt till lärarprofessionen. Tid läggs på att formulera forskningsfrågor och utveckla en metodologisk förståelse för hur dessa frågor kan undersökas, analyseras och kommuniceras. Dessutom ingår en forskningsinventering av det forskningsområde vari forskningsfrågorna ingår med nationella såväl som internationella utblickar. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och problematisera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

2. avgränsa och formulera en för lärarprofessionen relevant vetenskaplig problemställning

3. i form av en kunskapsöversikt kunna sammanställa och analysera kunskap inom problemområdet

4. analysera och värdera forskningsprocessens olika delar utifrån vetenskapsteoretiska principer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, handledning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag samt leda seminarier.

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written take-home exam), 3 hp. I denna examination examineras lärandemål 2.

Prov 2: Skriftlig hemtentamen (Written take-home exam), 6 hp. I denna examination examineras lärandemål 1, 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber (144 s.)

Brante, Thomas. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Lindh, Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15-34). Högskolan i Borås. (22 s.)

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur (128 s.)

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. [3 rev uppl.) (877 s.)

Lykke, Nina (2009). Genusforskning – En guide till feministisk teori, metodologi och skrift (256 s.)

Serder, Margareta (2015), Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap, doktorsavhandling i utbildningsvetenskap. (270 s.)

Annat material

Chahrour, Fatima (2015). Tre diskurser i lärares och rektorers språkbruk om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Examensarbete på avancerad nivå, Fakulteten för lärande och samhället, Malmö universitet. (45 s.)

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. (91 s.)

Skolinspektionen (2019) Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Förutsättningar och arbetsformer i grundskolan. (46 s.)

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (17 s.) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Därutöver tillkommer vetenskapliga artiklar och avhandlingskapitel med relevans för ämnes- och examensinriktning och med koppling till utbildningsvetenskap.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).