Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV244B Specialpedagogiska perspektiv på utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenten förbereder sig för examensarbetet och yrkeslivet, dels genom att fördjupa sina kunskaper om vetenskapsteori med relevans för utbildningsvetenskaplig forskning, och dels genom att vidareutveckla sina kunskaper om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

Kursen behandlar vetenskapsteori och forskningsmetoder inom utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskaplig kunskap diskuteras och värderas ur vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Texter inom det utbildningsvetenskapliga fältet, exempelvis avhandlingar och vetenskapliga artiklar, granskas, jämförs och diskuteras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och perspektiv samt med stöd i dessa diskutera relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,

2. redogöra för kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoders möjliga användningsområden,

3. presentera och diskutera utbildningsvetenskapliga undersökningar ur olika vetenskapsteoretiska, etiska och metodologiska perspektiv,

4. kritiskt värdera forskning utifrån vetenskaplig kvalitet, professionell relevans och etisk hållbarhet.

Kursens innehåll behandlas genom föreläsningar, seminarier, digitala resurser, litteraturstudier samt studentledda aktiviteter.

Examinationen består av följande delar:

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam) (4,5 hp). I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftlig uppgift som föregås av seminarium (Written Exam and Preparatory Seminar) (4,5 hp). I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter ska vara väl disponerade samt formellt och språkligt genomarbetade.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 och Prov 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber. (144 s.)

Bringsrud Fekjaer, Silje (2017). Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups. (79 s.)

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (100 s.)

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (203 s.)

Elbro, Carsten & Poulsen, Mads (2016). Utvärdera din undervisning. Värdera och förstå statistik och evidens. Stockholm: Natur & Kultur. (250 s.)

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2015). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups. (180 s.)

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig via internet. (17 s.)

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar: samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Första upplagan, första tryckningen). [Stockholm]: Skolverket.

Därutöver tillkommer utbildningsvetenskapliga texter, exempelvis avhandlingar och vetenskapliga artiklar.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).