Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV253C Lärande, utveckling och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om att leda en pedagogisk verksamhet utifrån skolans värdegrund. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om identitetsfrågor, sexualitet och sociala relationer.

Kursen behandlar identitetsfrågor, sexualitet, sociala relationer och konflikter utifrån perspektiv på ledarskap, skolans värdegrund inbegripet de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna. Dessa frågor behandlas utifrån relevanta fall, teorier och styrdokument av betydelse för arbete i skola och vuxenutbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. reflektera över relationen mellan ämnesdidaktik och kunskapsområdet sexualitet och relationer

2. beskriva och analysera konflikter samt identifiera sätt att hantera dem

3. förklara hur maktstrukturer kan uttrycka sig i relationer och sociala sammanhang

4. identifiera och analysera identitetsformande sociala relationer

5. reflektera över vad demokratiska förhållningssätt och mänskliga rättigheter kan innebära i den egna pedagogiska verksamheten

6. diskutera hur aktiva åtgärder kan förankras i det egna pedagogiska arbetet

Kursen innehåller varierade arbetsformer bestående av föreläsningar, seminarier, workshops och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i erfarenhetsutbyte med andra kursdeltagare. I kursen kan obligatoriska moment förekomma. Dessa meddelas i samband med kursstarten.

Samtliga lärandemål examineras genom en multimodal hemtentamen (A Multimodal Take-home Examination).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Andersson, Irene, Liljefors Persson, Bodil & Olsson, Hans (2020) Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen: En kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll. Malmö: RFSU & Malmö universitet, 2020 (s 9-39) (Tillgänglig på internet).

Barnombudsmannen (2019) FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Barnombudsmannen (70 s) (Tillgänglig på internet).

Baianstovu, Rúna., Strid, Sofia, Särnstedt Gramnaes, Emmie, Cinthio, Hanna & Enelo, Jan-Magnus (2019). Heder och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Örebro: Örebro University Press, s 24–47 (Tillgänglig på internet).

Dahlstedt, Magnus, Sandberg, Fredrik, Fejes, Andreas, Olson Maria (2018). Dissonant futures: Occupational trajectories, gender and class in contemporary municipal adult education in Sweden. Journal of Education and Work, 31(1), s 16—27.

Lago, Lina & Elvstrand, Helene (2019). “Jag har oftast ingen att leka med”: Social exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education, 39(2), s 104–120.

Lozic, Vanja, Larsson, Maricken, Duraku, Luljetë & Vasiljev, Teresa (2019) Tystnad och motstånd: Kollegialt utforskande av vuxnas makt och normer i utbildningsinstitutioner i Stefan Nyzell & Susan Lindholm (red.) Människor, mening och motstånd. Malmö: Malmö universitet, s 251-276 (Tillgänglig på internet).

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2020.) Skola i normer. Malmö: Gleerups (200 s)

MIND (2020). Mår unga sämre i en digital värld? - En kunskapsöversikt över hur digitala medier påverkar barn och ungas psykiska välbefinnande. Stockholm: Mind (37 s) (Tillgänglig på internet)

Quennerstedt, Ann (2015), Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och inflytande: en läroplansanalys. Utbildning och Demokrati, 24(1), s 5–27

Thornberg, Robert (2020). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologiska perspektiv. Stockholm: Liber (320 s)

Ytterligare litteratur innefattande lokala och nationella styrdokument och rekommendationer, vetenskapliga publikationer, rapporter och skönlitteratur om ca. 650 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.