Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV242C Skolväsendets organisation och värdegrund (genomgången) eller UV202C Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om bedömning, dokumentation, betygsättning och utvärdering utifrån olika perspektiv på lärande. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om utvärdering som del av skolkvalitet och skolutveckling, inklusive om hur nationella och internationella utvärderingar kan påverka skolan nationellt och lokalt.

Kursen behandlar bedömning, dokumentation och betygsättning ur olika teoretiska perspektiv. Vidare behandlas bedömningens, dokumentationens och betygsättningens roll i undervisningen och betydelse för elevers lärande. Dessutom behandlar kursen lokala, nationella och internationella utvärderingar utifrån tillvägagångssätt och användningar på olika nivåer.

I kursen diskuteras kvalitetsarbete i relation till bedömning och utvärdering. Olika kvalitetsdiskurser behandlas, och därmed ges studenten förutsättningar att utveckla sin förmåga att tillsammans med andra värdera strategier för att få alla elever att lära och utvecklas. I detta sammanhang behandlas frågor om inflytande och likvärdighet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna (siffrorna i parentes anger i vilket prov lärandemålet examineras)

Examinationen består av följande delar:

Prov 1:Skriftligt prov (Written Examination) (6 hp). I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3, 5 och 6.

Prov 2: Muntligt prov (Oral Examination) (3 hp). I detta prov examineras lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.

Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20–34. (15 s.)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (198 s.)

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket och Fritzes. (133 s.)

Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 386–402. (16 s.)

Lindgren, Lena (2014). Nya utvärderingsmonstret. Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. (147 s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4–14. (11 s.)

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes och Skolverket. (44 s.)

Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes och Skolverket. (45 s.)

Skolverket (2013). Sambedömning i skolan- exempel och forskning. Stockholm: Fritzes och Skolverket. (26 s.)

Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterial.Stockholm: Skolverket och Fritzes (22 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).