Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om pedagogiskt ledarskap samt sin förståelse för lärarens möjligheter att göra skillnad ifråga om elevers lärande och utveckling i skola och fritidshem. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar sina kunskaper om hur undervisning/verksamhet konstrueras i relationsprocesser och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att arbeta främjande och förebyggande samt motverka konflikter, diskriminering och kränkande behandling av elever i skolans och fritidens miljöer.

Kursens huvudteman är sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i fritidhem och skola hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd undervisning eller dylikt. Studenterna analyserar exemplen i termer av relationsskapande, där frågan om relationsarbete och hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer är central. Forskning rörande bland annat kommunikation och relationer i fritidshem, skolmiljö och sociala medier behandlas.

Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan upptäckas, förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, mobbning, konflikter samt konflikthantering behandlas genom t.ex. pedagogiskt drama och olika former av medieproduktion. Exempel på perspektiv som kan anläggas i analysen är klass, etnicitet, kön och sexualitet.

Pedagogiskt ledarskap behandlas ur teoretisk synvinkel samt i relation till styrdokumenten, med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken och det egna professionella förhållningssättet. Frågan vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling är central.

Artikelskrivandet i ämnet föregås av undervisning om vetenskapligt skrivande. Vidare har studenten med stöd i informationssökning sökt och värderat en vetenskaplig artikel där frågan om pedagogiskt ledarskap är central.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delexamination 1: Paper samt presentation av fallstudie (4 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1 och 2.

Paper: Studenten författar i samarbete med andra studenter ett paper vilket innehåller följande: a) problembeskrivning: ett fall från skolmiljön som innefattar diskriminering eller annan kränkande behandling av elever framställs; b) hur problemet yttrar sig i kommunikation mellan lärare-elev och elev-elev beskrivs; c) kommunikationens innebörder för relationer i undervisning/verksamhet analyseras ur teoretisk synvinkel; d) slutsatser om hur man som lärare kan etablera och vidmakthålla förtroendefulla relationer till- och mellan elever dras; e) frågan hur man som lärare kan förebygga och motverka konflikter samt diskriminering och annan kränkande behandling av elever diskuteras.

Inom ramen för ett grupparbete förbereder och presenterar studenten en gestaltning baserat på ovanstående studie. Särskilt fokus läggs vid punkten e. Gestaltningen, som t ex kan ha formen av en dramatisering eller medieproduktion, görs inför en större grupp. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion om hur lärare kan förebygga och motverka konflikter, diskriminering och annan kränkande behandling i en situation som den gestaltade.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

Delexamination 2: Artikel (5 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 3, 4 , 5 och 6.

Artikeln skrivs individuellt och innefattar följande: a) redogörelse för- och värdering av olika teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap; b) relaterande av perspektiven till aktuella styrdokument; c) diskussion om vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande. Exempel som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. De kan med fördel hämtas från den egna praktiken.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl godkänd

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda delexaminationerna.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. (168 s.)

Diskrimineringsombudsmannen (2012). Lika rättigheter i skolan – handledning(70 s.)

http://www.do.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och-krankande-behandling-i-skolan/

Dunkels; Elza (2013), Vad gör unga på nätet? (2 uppl.) Lund: Gleerups (120 s)

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som Gud glömde. Lund: Gleerups. (159 s.)

Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare - professionellt relationsbyggande i förskola och skola. (153 s.). Stockholm: Liber.

Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (I urval, ca 100 s.)

Lederach, John Paul (2003). The little book of Conflict Transformation. Good Books (76 s.)

ISBN 1-56148-390-7

Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (146 s.)

Skolverket.(2012). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (55s.) Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer

Skolverket. Läroplan för grundskolan och gymnasieskolan. Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer

Skolverket (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. (203 s.) Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer

Skolverket (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning.

Skolverket (2013). Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. (190 s) Kan laddas ner på Skolverkets hemsida.

Thornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm:Liber (I urval ca 150 s.)

Unicef (2012). FN:s konvention om barnets rättigheter

Länkadress: http://unicef.se/publikationer (33 s.)

Dunkels (2005). Nätkultur – vad gör barn och unga på Internet?

http://www.kulturer.net/documents/lofu_nr1-2_2005_dunkels.pdf

Skollagen (2010:800) 5 och 6 kap

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokrati-samf.pdf (8 s).

Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder. (128 s) Kan laddas ner på Skolverkets hemsida.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.