Grundläggande behörighet

samt

Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a)

För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande

Syftet med kursen är studenten ska utveckla förståelse för skolväsendets, förskolans och förskolläraryrkets framväxt och utveckling.

I kursen studeras förskolans och förskolläraryrkets historiska framväxt i relation till skolväsendet samt samhälleliga och politiska processer. Studenten får möjlighet att diskutera förskolans roll i samhället utifrån olika historiska uppfattningar kring utbildning och barndom. Vidare behandlas förskolepedagogiska inriktningar och influenser som har varit och är centrala för förskolans framväxt. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Inom ramen för akademisk literacy fokuserar denna kurs på att fördjupa studentens förståelse för och användning av referenshantering i egna texter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för förskolans och förskolläraryrkets historiska framväxt i relation till samhälleliga och politiska processer,

2. resonera kring förskolepedagogiska inriktningar och influenser i relation till historiska uppfattningar om förskolans roll i samhället, utbildning och barndom.

Kursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig examination med visuellt underlag.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2016). Förskolans århundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv. Malmö: Gleerups Utbildning (egenvalda kapitel om ca 40 s)

Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2019). Förskolans historia. Förskolepolitik, barn och barndom. Malmö: Gleerups (206 s)

Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 11-16, 47-140) (98 s)

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur (s. 19-135) (116 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2001) ‘Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag’, Pedagogisk forskning i Sverige, (4 Årg 6), s. 241–269 (28)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).