Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV213D Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om skolan som social mötesplats i relation till yrkeslivet samt att studenten utvecklar sin förmåga att dokumentera och reflektera över sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap. Kursen syftar även till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om styrdokument, gällande regelverk och beredskap att analysera och hantera kränkande behandling och konflikter i skolmiljö

Kursens huvudteman är sociala relationer och pedagogiskt ledarskap i ett mångfaldsperspektiv, sett i ljuset av skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Forskning rörande bland annat interaktion, kommunikation och relationer i skolmiljö behandlas.

Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer. Forskning rörande diskriminering, mobbning, konflikter samt konflikthantering behandlas.

Kursen behandlar skolans och yrkesutbildningens uppdrag, styrning och organisation.

Pedagogiskt ledarskap behandlas i relation till styrdokumenten med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken. Betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av och sina teoretiska kunskaper om hur undervisning konstrueras i sociala relationer och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Forskning rörande bland annat värdepedagogik, demokrati och ledarskap behandlas.

Centrala retoriska modeller och begrepp, som presenteras under föreläsningar, används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika kommunikationsprocesser i undervisning och pedagogisk verksamhet samt reflektera kring dess tillämpning

2. dra slutsatser om hur man som lärare utvecklar ett professionellt förhållningssätt till elever, föräldrar/vårdnadshavare och kolleger

3. diskutera skolans demokratiuppdrag utifrån styrdokument och regelverk

4. visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer

5. problematisera och analysera konfliktsituationer och etiska dilemman i skolan och i dialog med andra ge förslag på hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras

6. värdera pedagogiska verksamheter utifrån jämställdhets- och jämlikhetsaspekter och i ett mångfaldsperspektiv

7. redogöra för och värdera teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt diskutera dess innebörder för pedagogisk praxis

8. kritiskt granska läroplaners ideologier

9. identifiera utvecklingsområden inom skolans verksamhet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov1: Artikel och muntlig presentation (Article and Oral Presentation), 5 hp. Lärandemål: 5, 6, 7, 8,9

Prov 2: Skriftlig text och muntlig presentation (Paper and Oral Presentation), 4 hp. Lärandemål: 1, 2, 3, 4

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Aspelin, Jonas, (2018). Lärares relationskompetens – vad är det och hur kan den utvecklas. Stockholm: Liber. (150 sidor)

Ceder, Simon, Gunnarsson, Karin, Planting-Bergloo, Sara, Öhman, Lisa & Arvola Orlander, Auli (2021). Sexualitet och relationer. Att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan. Lund: Studentlitteratur. (176 sidor)

Dahlkwist, Matts (2019). Lärarledarskapet – situationsanpassat ledarskap strukturerad undervisning. Stockholm: Liber. (289 sidor)

Forssell, Anna. (red.) (2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 6:e uppl. (valda delar i samråd med kursledare, ca 150 sidor)

Hakvoort, Ilse & Lundström, Agneta (2020). Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus. Malmö: Gleerups Utbildning AB (153 sidor)

Jensen, Mikael (2017). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (210 sidor)

Köpsén, Susanne (2019). Lära till yrkeslärare – en introduktion. Lund: Studentlitteratur ( 256 sidor)

Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger; Liberg, Caroline; (2020). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur Kultur Akademisk (valda delar i samråd med kursledare, ca 130 sidor)

Nilsson, Marco, (2023) Juridik i professionellt lärarskap: lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (200 sidor)

Skolinspektionen (2016). Riktad tillsyn av gymnasiala idrottsutbildningars arbete mot kränkande behandling. (23 sidor) (Tillgänglig via internet.)

Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen. (49 sidor). (Tillgänglig via internet.)

Skolinspektionen (2016). Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. (36 sidor) (Tillgänglig via internet.)

Skolverket (2013). Kränkningar i skolan. Analyser av problem och lösningar. (192 sidor). (Tillgänglig via internet.)

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm:

Skolverket. (204 sidor). (Tillgänglig via internet.)

Skolverket (Reviderad 2017). Läroplan för vuxenutbildning. (18 sidor) (Tillgänglig via internet.) Stockholm: Skolverket

Thornberg, Robert (2020). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber. (302 sidor)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.