Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik med fokus på utveckling och lärande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan lärares förhållningssätt, lärandepraktik och individens lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och skapa lärandesituationer så att de gynnar alla barn och unga oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor, samt utforma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Kursens huvudteman är lärande och utveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för ett relationellt förhållningssätt och elevers delaktighet i en inkluderande skola. Studenterna möter olika perspektiv på lärande samt utvecklingspsykologiska, sociala och biologiska förklaringsmodeller. Aktuell forskning om språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling behandlas och problematiseras. Frågor om samverkan belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på åtgärdsprogram.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delexamination 1: Presentationsunderlag samt litteraturseminarium med debatt. (3 hp)

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2 och 5.

Kriterier för betyget Godkänd

-Utifrån en fråga problematiseras en vald artikel i ett strukturerat presentationsunderlag.

-Artikelpresentationen och den efterföljande debatten klargör och fördjupar förståelsen av de praktisk-pedagogiska konsekvenserna i skolmiljön.

-Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa komplexiteten inom områdena språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.

-De skriftliga och muntliga presentationerna är mottagaranpassade och utmärks av korrekt använda termer och ett korrekt språkbruk.

Kriterier för betyget Väl godkänd

-Presentationsunderlaget utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.

-Presentationen och deltagandet i den efterföljande debatten utmärks av ett nyanserat, analytiskt och dialogiskt förhållningssätt.

Delexamination 2: Åtgärdsprogram samt reflekterande text. (6 hp)

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 4.

Kriterier för betyget Godkänd

- I diskussion och analys av åtgärdsprogram formuleras argument för samverkan mellan olika parter samt relateras till olika nivåer i skolorganisationen.

-Adekvata teoretiska begrepp används i reflektion över förhållningssätt och deras betydelse för elevers lärande och utveckling samt för den kommande lärarrollen.

-Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.

-Den reflekterande texten utmärks av god disposition, korrekt språkbruk samt korrekt referenshantering.

Kriterier för betyget Väl godkänd

-Diskussion och reflektion utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.

-Resonemang om förhållningssätt fördjupas av en reflekterande och problematiserande hållning såväl till den egna praktiken som yrkesrollen.

-Den reflekterande texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda examinationerna.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur (305 s.)

Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (red.): Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (23 s.)

Eriksson Gustavsson, Anna-Lena; Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s.)

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (512 s.)

Gustafsson, Lars H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (140 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norstedts. (168 s.)

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: nationellt centrum för matematikutbildning. (100 s.)

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)

Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning 2:a uppl: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups (120 s.)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. (324 s.)

Dessutom tillkommer artiklar, avhandlingar och skönlitteratur samt aktuella styrdokument.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.