Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV203D Skola, värdegrund och samhälle (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmågan att kritiskt och självständigt undersöka och analysera egna och andras erfarenheter för att identifiera frågor och problem i det pedagogiska och yrkesdidaktiska ämnesområdet. Vidare ska studenten värdera det egna ansvaret i ett kvalitetsarbete inom yrkesprogrammet.

Kursen syftar vidare till att studenterna genom att utföra ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete, ökar sin förståelse för relationen mellan forskning och yrkesprofession. Kursen syftar vidare till att bidra till kompetensutveckling och vidareutveckling inom yrkesverksamheten.

Inom kursens ram analyserar studenterna olika riktlinjer och kvalitetsindikatorer för systematiskt kvalitetsarbete som kan bestå av både en kvalitetsrapport och en kvalitetsplan vid yrkesprogrammet. Vidare undersöks ett yrkesprograms sätt att kompetensutveckla yrkesprofessionen. Studenterna tränar de sig också i att formulera problemställningar inom det yrkesdidaktiska ämnesområdet och planera en utvecklingsinsats enligt vetenskapliga principer och pröva den pedagogiskt och didaktiskt i yrkesområdet. Med fördel kan en del av undervisningsaktiviteterna i kursen ledas av studenterna själva.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Studenten beskriver och analyserar individuellt eller parvis ett relevant kvalitetsarbete på ett yrkesprogram och värderar det egna ansvaret samt föreslår insatser som bidrar till utvecklingen av yrkesprogrammet. Underlaget presenteras och diskuteras gruppvis under ett webbaserat seminarium (webinarium). (Lärandemål 1, 2)

Vidare undersöker studenten individuellt eller parvis förutsättningarna för att genomföra en studie genom att identifiera ett problem eller utvecklingsområde inom yrkesprogrammet och prövar den pedagogiskt och didaktiskt i yrkesområdet enligt vetenskapliga principer. Förstudien bearbetas med kamratrespons, presenteras muntligt i egen vald medieform och diskuteras i grupp. (Lärandemål 1, 2)

Delkursen (Prov 1) har betygsskalan Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För betyget VG på hel kurs krävs G på prov 1 och VG på prov 2.

I kursen ingår introducerande föreläsningar och seminarier som behandlar för kursen centrala forskningsteorier, metoder och begrepp. Undervisningsaktiviteterna består i att studenterna diskuterar olika teoribildningar, metodiska angreppssätt inom det pedagogiska och yrkesdidaktiska ämnesområdet samt forskningsprocessens olika delar utifrån texter såsom examensarbeten, avhandlingar och forskningsartiklar. Studenterna ges vidare möjlighet att utifrån givna frågeställningar problematisera olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Studenterna tränar sig också i att formulera problemställningar i det egna yrkesområdet samt att diskutera och problematisera olika metodiska angreppssätt samt att självständigt söka och värdera källor. Kursens delmoment knyts ihop genom att studenterna genomför ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete i projektform.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Studenten redogör skriftligt för forskningsprocessen samt problematiserar metodval och analys av insamlade data. Inom gruppen ges kamratrespons på en annan kursdeltagares motsvarande redogörelse med fokus på relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. (Lärandemål 1, 2)

En källkritisk litteratursökning genomförs i grupp och dokumenteras skriftligt. Detta underlag granskas och diskuteras muntligt under ett webbaserat seminarium (webinarium). (Lärandemål 1, 2)

Det slutliga yrkesdidaktiska utvecklingsarbetet är en vidareutveckling av kursens två tidigare uppgifter och genomförs individuellt eller parvis i projektform. Utvecklingsarbetet består av en skriftlig del som baseras på en undersökning i det egna yrkesdidaktiska ämnesområdet och innehåller; a) problemställning, metodologisk ansats och resultat; b) kritisk och självständig konkretisering, analys och diskussion av både innehåll och resultat c) koppling till relevant pedagogisk och yrkesdidaktisk forskning. Utvecklingsarbetet presenteras muntligt med stöd av valfri medieform. Här ingår också att opponera och respondera på varandras arbeten. (Lärandemål 1, 2, 3)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkursen (Prov 2) har betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För betyget VG på hel kurs krävs G på prov 1 och VG på prov 2.

Carlström, Inge & Carlström Hagman Lena-Pia (2007). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (447 s.)

EQAVET:s referensram (2013). Riktlinjer för kvalitetssäkring av yrkesutbildning. www.eqavet.eu

Lindblad, Rita Foss & Lander, Rolf (red.) (2009). Att säkra det osäkra – redskap för reflektion och makt i skolans utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (154 s.).

Skolinspektionen (2013). Vägledande material för yrkesutbildning. URL: http://skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Yrkesutbildning/

Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Allmänna råd med kommentarer. PDF-fil www.skolverket.se (54 s.)

Åteg, Mattias (2005). Attraktiv industriutbildning på gymnasiet. Ett deltagandeperspektiv på lokalt utvecklingsarbete. Arbetsliv i omvandling 2005:2 Arbetslivsinstitutet. (140 s.)

Dessutom tillkommer artiklar och sammanställt material samt referenslitteratur som väljs i samråd mellan studenter och lärare.

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (223s.)

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (690 s.)

Carlström, Inge & Carlström Hagman Lena-Pia (2007). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (447 s.)

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. (149 s.)

Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (264 s.)

Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig via www.vr.se (17 s.)

Dessutom tillkommer examensarbete, avhandlingar, artiklar och sammanställt material samt ytterligare valbar litteratur som väljs i samråd mellan studenter och lärare.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.