Grundläggande behörighet samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom något eller några av de yrkesämnen som finns i gymnasieskolans yrkesprogram.

Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om skolan som social mötesplats. Betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av - och sina teoretiska kunskaper om - hur undervisning konstrueras i sociala relationer och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Kursen syftar också till att studenterna tillägnar sig kunskap om styrdokument och gällande regelverk samt beredskap att analysera och hantera kränkande behandling och konflikter i skolmiljö. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att dokumentera och reflektera över sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap.

Kursens huvudteman är sociala relationer och pedagogiskt ledarskap i ett (mångfaldsperspektiv), sett i ljuset av skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i skolan hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd undervisning eller dylikt. Studenterna analyserar dessa exempel i termer av relationsskapande, där frågan hur lärare kan utveckla ett professionellt förhållningssätt är central. Exemplen analyseras även i relation till hur unga använder medier för att skapa relationer. Forskning rörande bland annat interaktion, kommunikation och relationer i skolmiljö behandlas.

Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, mobbning, konflikter samt konflikthantering behandlas genom bland annat pedagogiskt drama och olika former av medieproduktioner.

Pedagogiskt ledarskap behandlas i relation till styrdokumenten med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken. Pedagogiska och etiska dilemman som förekommer i lärares arbete diskuteras och problematiseras utifrån konkreta exempel från undervisning och annan verksamhet. Forskning rörande bland annat värdepedagogik, demokrati och ledarskap behandlas.

Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Paper, ca 3 s. Papret skrivs parvis och innehåller a) beskrivning av kommunikationsprocesser i undervisning; b) analys och teoretisk tolkning av hur sociala relationer skapas i dessa episoder c) slutsatser om hur man som lärare kan etablera och vidmakthålla förtroendefulla relationer samt d) respons på en kamrats motsvarande analys. (Lärandemål 1, 2, 3, 5 och 6 )

Presentation av en fallstudie avseende samspelsmönster och konfliktsituationer, inklusive analys och förslag till hantering. Presentationen genomförs gruppvis inför en större grupp och ska ha en gestaltande form såsom en dramatisering eller medieproduktion. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring de praktisk-pedagogiska innebörderna i deras fallstudie samt för en diskussion av de valda presentationsformerna. (Lärandemål 1, 2, 3, 5 och 6 )

Artikel, ca 5 s. Artikeln skrivs individuellt och behandlar pedagogik och skolans demokratiuppdrag. Exempel och fall som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. Pedagogiskt ledarskap och etiska dilemman som exemplen/fallen innehåller problematiseras och analyseras med hjälp av litteratur och den valda vetenskapliga artikeln (Lärandemål 2, 4 och 6).

Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap – relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. (261 s.)

Dysthe, Olga, Hertzberg, Fröjdis & Lokensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur (223 s.)

Erdis, Mare (2014). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (176 s.)

Forssell, Anna. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 6:e uppl. (Del 1, s. 11-

Köpsén, Susanne (2014). Lära till yrkeslärare – en introduktion. Lund: Studentlitteratur (226 s.)

Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline, Asp-Onsjö, Lisa & Bunar, Nihad (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur Kultur Akademisk ( i urval, ca 150 s.)

Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket (57 s.) Länkadress: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2798

Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. (204 s.) Länkadress: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Skolverket (2013). Kränkningar i skolan. Analyser av problem och lösningar.

Skolinspektionen (2016) Riktad tillsyn av gymnasiala idrottsutbildningars arbete mot kränkande behandling. Skolinspektionen (2016). Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling pa° nätet

Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber.

Referenslitteratur

Patel, Runa, Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning: Studentlitteratur.

Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (264 s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.