Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap
Engelsk benämning
Social Relations, Conflict Management and Pedagogic Leadership
Kurskod
UV206D
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-12-05
Gäller från
2016-01-18
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper inom något eller några av de yrkesämnen som finns i gymnasieskolans yrkesprogram.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
GXX
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i yrkeslärarexamen.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om skolan som social mötesplats. Betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av - och sina teoretiska kunskaper om - hur undervisning konstrueras i sociala relationer och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Kursen syftar också till att studenterna tillägnar sig kunskap om styrdokument och gällande regelverk samt beredskap att analysera och hantera kränkande behandling och konflikter i skolmiljö. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar förmågan att använda och förhålla sig kritisk till olika typer av medier för att dokumentera och reflektera över sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap.
Innehåll
Kursens huvudteman är sociala relationer och pedagogiskt ledarskap i ett mångfaldsperspektiv, sett i ljuset av skolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i skolan hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd undervisning eller dylikt. Studenterna analyserar dessa exempel i termer av relationsskapande, där frågan hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer är central. Exemplen analyseras även i relation till hur unga använder medier för att skapa relationer. Forskning rörande bland annat interaktion, kommunikation och relationer i skolmiljö behandlas.
Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, mobbning, konflikter samt konflikthantering behandlas genom bland annat pedagogiskt drama och olika former av medieproduktioner.
Pedagogiskt ledarskap behandlas i relation till styrdokumenten med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken. Pedagogiska och etiska dilemman som förekommer i lärares arbete diskuteras och problematiseras utifrån konkreta exempel från undervisning och annan verksamhet. Forskning rörande bland annat värdepedagogik, demokrati och ledarskap behandlas.
Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- i ett mångfaldsperspektiv kunna analysera kommunikationsprocesser i undervisning
- kunna dra slutsatser om hur man som lärare kan bygga förtroendefulla relationer med elever, föräldrar/vårdnadshavare och mellan elever
- kunna problematisera och analysera konfliktsituationer och etiska dilemman i skolan samt i dialog med andra ge förslag på och visa hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras
- kunna redogöra för och värdera teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt diskutera dess innebörder för pedagogisk praxis
- utifrån styrdokument och regelverk kunna diskutera skolans demokratiuppdrag samt genom exempel från undervisning och annan verksamhet kunna problematisera etiska dilemman i läraryrket
- med stöd i retoriska modeller och begrepp kunna planera, producera och genomföra mottagaranpassade presentationer i olika medieformer med för kursen centralt innehåll
- kunna resonera om mediers betydelse för barns och ungdomars sociala relationer i olika former av lärandemiljöer
- kunna söka och använda en för kursen relevant vetenskaplig artikel
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Paper, ca 3 s. Papret skrivs parvis och innehåller a) beskrivning av kommunikationsprocesser i undervisning; b) analys och teoretisk tolkning av hur sociala relationer skapas i dessa episoder c) slutsatser om hur man som lärare kan etablera och vidmakthålla förtroendefulla relationer samt d) respons på en kamrats motsvarande analys. [Lärandemål 1, 2, 6 och 7)
Presentation av en fallstudie avseende samspelsmönster och konfliktsituationer, inklusive analys och förslag till hantering. Presentationen genomförs gruppvis inför en större grupp och ska ha en gestaltande form såsom en dramatisering eller medieproduktion. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring de praktisk-pedagogiska innebörderna i deras fallstudie samt för en diskussion av de valda presentationsformerna. (Lärandemål 3, 6 och 7)
Artikel, ca 5 s. Artikeln skrivs individuellt och behandlar pedagogiskt ledarskap och skolans demokratiuppdrag. Exempel och fall som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. Pedagogiska och etiska dilemman som exemplen/fallen innehåller problematiseras och analyseras med hjälp av litteratur och den valda vetenskapliga artikeln (Samtliga lärandemål).
Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap – relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. (261 s.)
Dysthe, Olga, Hertzberg, Fröjdis & Lokensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur (223 s.)
Erdis, Mare (2014). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (176 s.)
Forssell, Anna. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 6:e uppl. (Del 1, s. 11-
Köpsén, Susanne (2014). Lära till yrkeslärare – en introduktion. Lund: Studentlitteratur (226 s.)
Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline, Asp-Onsjö, Lisa & Bunar, Nihad (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur Kultur Akademisk ( i urval, ca 150 s.)
Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket. ( i urval ca 50 s.) Länkadress: www.skolverket.se/publikationer?id=2579
Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket (57 s.) Länkadress: www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. (204 s.) Länkadress: www.skolverket.se/publikationer?id=2705
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning Stockholm: Skolverket. (i urval ca 100 s.) Länkadress: www.skolverket.se/publikationer?id=2498
Referenslitteratur
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (264 s.)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.