Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om vilken roll styrdokument har för yrkespraktiken särskilt i förhållande till tre centrala perspektiv på skolans verksamhet; lärande och hållbar utveckling, interkulturalitet samt medborgerlig bildning. Med utgångspunkt i dessa tre perspektiv analyseras globala frågor i relation till skolans grundläggande demokratiska värderingar.

Kursens huvudteman är styrdokument, bedömning och globala frågor. Dessa teman konkretiseras genom läroplaner och kursplaner samt genom perspektiven hållbar utveckling, interkulturalitet och medborgerlig bildning. Dessa knyts till yrkesutövningen både under verksamhetsförlagd och högskoleförlagd utbildning.

Styrdokument från olika tidsperioder granskas och analyseras, bland annat i förhållande till demokrati, medborgarskap och politik. Särskild vikt läggs vid perspektiven hållbar utveckling, interkulturalitet och medborgerlig bildning.

Olika former av bedömning, såväl formativ som summativ behandlas och problematiseras ur etiska, politiska och demokratiska aspekter. Under kursen bearbetas hur observation och dokumentation av elevers kunskapsprocesser kan vara grunder för bedömningsunderlag. Vidare diskuteras olika sätt att åstadkomma lärandemiljöer som främjar elevens engagemang i samhällsfrågor i lokal och global kontext samt utveckling av handlingsberedskap och handlingskompetens.

I kursen behandlas även mångkulturella skolmiljöer och frågor som rör ett interkulturellt förhållningssätt i praktik och teori.

Erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen bearbetas och fördjupas inom kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av fältstudier, föreläsningar, informationssökning, litteraturstudier, seminarier och workshops. Arbetet bedrivs såväl individuellt som i grupper.

Examinationen består av tre delar. Mål ett examineras genom en individuell populärvetenskaplig artikel i vilken studenten analyserar och diskuterar styrdokumentens roll och hur de speglar olika synsätt på utbildning och lärande. Mål två och fyra examineras genom att studenten presenterar ett arbete med inriktning på bedömning av elevers prestationer i förhållande till uppställda lärandemål. Det utgörs av ett bedömningsunderlag samt en problematisering av hur observation och dokumentation kan användas för att analysera elevers kunskapsprocesser.

Mål tre och fem examineras genom att studenten gör en presentation av en undersökning av läromedel eller undervisningspraktik som bygger på perspektiven hållbar utveckling, interkulturalitet och medborgerlig bildning. Studentens arbete redovisas som skriftligt dokument eller poster samt som muntlig presentation.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. 1. uppl. Stockholm: Liber (148 s.)

Bouakaz, Laid (2012). Att behålla mitt och lära mig något. Rapport till Malmö kommissionen. Malmö (40 s) Tillgänglig som pdf-fil på dspace.mah.se

DiAngelo, Robin & Sensoy, Özlem (2010). ”OK; I get it! Now tell med how to do it!”: Why we can’t just tell you how to do critical multicultural education. Multicultural perspectives, 12: 2, 97-102 (6 s.) Tillgänglig på som pdf-fil via Malmö högskolas databas Google scholar.

Hartsmar, Nanny & Liljefors-Persson, Bodil (red. 2013). Medborgerlig bildning. demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Lund: Studentlitteratur.

(215 s.)

Jönsson, Anders (2008). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (196 s.)

Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4. (8 s.) Tillgänglig på som pdf-fil via Malmö högskolas databas Google scholar.

Sandell, Öhman, Östman (2003) Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur (214 s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of Assessment in a Learning Culture. I Educational Reseacher, 29, s 4-14. (10 s.) Tillgänglig som pdf-fil via Malmö högskolas bibliotek.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.