Kursplan våren 2015
Kursplan våren 2015
Benämning
Utvärdering och yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete
Engelsk benämning
Evaluation and Professional Didactic Development
Kurskod
UV205D
Omfattning
24 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2011-02-18
Gäller från
2011-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV203D Skola, värdegrund och samhälle (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i yrkeslärarexamen.
I kursen ingår 24 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska uppnå grundläggande kunskap om och förtrogenhet med teoretiska och metodologiska forskningsansatser inom det utbildningsvetenskapliga området. Vidare ska studenten utveckla sin förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta utvecklings- och forskningsresultat för att identifiera frågor och problem inom det pedagogiska yrkesområdet. Därutöver ska studenten utveckla sin förståelse för relationen mellan forskning och yrkesprofession.
Innehåll
Undervisningsaktiviteterna består i att studenterna diskuterar olika teoribildningar, metodiska angreppssätt inom det utbildningsvetenskapliga området samt forskningsprocessens olika delar utifrån texter såsom examensarbeten, avhandlingar och forskningsartiklar. Studenterna ges vidare möjlighet att utifrån givna frågeställningar pröva olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Studenterna tränar sig också i att formulera problemställningar i det egna yrkesområdet, att diskutera och problematisera olika metodiska angreppssätt samt att självständigt söka och värdera källor. Inom kursens ram bekantar sig studenterna med olika modeller för pedagogiskt förbättringsarbete. Studenterna diskuterar och jämför olika partnerskolors sätt att organisera, utvärdera och utveckla elevers lärande. Sist i kursen genomför studenterna ett utvecklingsarbete i projektform som redovisas i lämplig medieform. Med fördel kan en del av undervisningsaktiviteterna i kursen ledas av studenterna själva. I kursen ingår föreläsningar och seminarier rörande för kursen centrala forskningsteorier, metoder och begrepp.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
- kunna identifiera och redogöra för vetenskapsteori, forskningsmetoder inom utbildningsvetenskap och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen
- kunna redogöra för kvalitets- och utvecklingsarbetets syfte, roll och uppbyggnad i en mål- och resultatstyrd skola samt beskriva utvärderingens funktion inom kvalitetsfrämjande processer
- utifrån det egna yrkesområdet kunna urskilja forskningsprocessens olika delar, från vetenskaplig frågeställning, metodologisk ansats till resultat, samt konkretisera och analysera hur dessa delar relaterar till varandra
- kunna formulera en relevant problemställning inom yrkesområdet och i relation till den valda frågeställningen diskutera olika metodiska angreppssätt
- för en vald problemställning kunna söka, värdera och sammanställa en källförteckning med tillämplig litteratur och forskningsartiklar från yrkes- och ämnesdidaktiskt relevanta databaser
- kunna delta i nätbaserade interaktioner och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande
- utifrån ett lokalt skolutvecklingsperspektiv och yrkesprofessionen kunna redogöra för och granska hur elevers lärande och utveckling organiseras, utvärderas och utvecklas på partnerskolan.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella och gruppvisa arbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Paper (ca 4 s.) Papret skrivs individuellt och innehåller a) redogörelse för forskningsprocessens olika delar med teoribildningar och metodiska angreppssätt inom det utbildningsvetenskapliga området; b) analys av hur val av metod för beartbetning och analys av insamlade data behandlas; c) respons på en annan kursdeltagares motsvarande paper. Responsen konstrueras utifrån bedömningskriterier för uppgiften. (Lärandemål 1, 2)
Informationssökning inom yrkes- och ämnesdidaktiskt relevanta databaser. Informationssökningen genomförs gruppvis och omfattar a) sökning av litteratur och forskning av relevans för vald problemställning samt värdering och sammanställning av källorna; b) seminarium eller nätbaserd diskussion där sammanställningen gruppvis diskuteras och motiveras. (Lärandemål 3, 4)
Kartläggning, (2 s.) Studenterna genomför individuellt en kartläggning av hur lärargruppen på ett yrkesförberedande program på partnerskolan dels arbetar med kvalitets- och utvecklingsarbete dels hanterar spridning och implementering av yrkesdidaktisk relevant forskning. Kartläggningen granskas och diskuteras gruppvis i ett nätbaserat diskussionsforum. (Lärandemål 5, 6, 7)
Utvecklingsarbete i projektform. Utvecklingsarbetet, som genomförs individuellt eller parvis, består av en skriftlig del (ca 10 s.) samt en presentation där valfri medieform används. Utvecklingsarbetet baseras på det egna yrkesområdet och innehåller a) problemställning, metodologisk ansats och resultat; b) kritiskt och självständig konkretisering, analys och diskussion av både innehåll och vald medieform; c) koppling till relevant yrkesdidaktisk forskning samt hållbar utveckling. Vid presentationen ingår att opponera och respondera på varandras arbeten. Utvecklingsarbetet kan med fördel utarbetas parallellt med övriga moment i kursen. (Lärandemål 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (152 s.)
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (502 s.)
Carlström, Inge & Carlström Hagman Lena-Pia (2007). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (447 s.)
Lindblad, Rita Foss & Lander, Rolf (red.) (2009). Att säkra det osäkra – redskap för reflektion och makt i skolans utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (154 s.).
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur,
Lund. (149 s.)
Skolverket (2006). Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. Tillgänglig som pdf-fil http://www.skolverket.se/skolfs?id=1247. (4 s.)
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (264 s.)
Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig som pdf-fil www.vr.se (17 s.)
Dessutom tillkommer litteratur av relevans för yrkes- och ämnesinriktningen. Denna litteratur väljs i samband med kursstart.
Exempel på avhandlingar:
Asplund, Stig-Börje (2010). Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Karlstads universitet. (250 s.)
Berglund, Ingrid (2009). Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.
Croona, Gill (2003). Etik och utmaning: om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö universitet.
Högberg, Ronny (2009). Motstånd och konformitet. Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköping Studies in Pedagogic Practices No 11. Dept of Behavioural Sciences and Learning. Linköping.
Johansson, Monica (2009). Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Göteborgs universitet. (326 s.)
Lemar, Signild (2001). Kaoskompetens och gummibandspedagogik. En studie av karaktärs-ämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation. Pedagogiska institutionen . Umeå universitet.
Lindberg, Viveca. (2003). Yrkesutbildning i omvandling: en studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. Stockholms universitet
Möllås, Gunvie (2009). ”Detta ideliga mötande”. En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Högskolan i Jönköping. (295 s.)
Palmér, Anne (2008). Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. Doktorsavhandling. Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet.
Teg, Mattias (2005). Attraktiv industriutbildning på gymnasiet: ett deltagandeperspektiv på lokalt utvecklingsarbete. Arbetsliv i om vandling 2005:2 Arbetslivsinstitutet
Tsagalidis, Helena (2008). Därför fick jag bara godkänt – Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.