Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt samt fördjupa sin kompetens gällande forskningsmetodik och vetenskapligt arbete. Studenterna ska också utveckla sin förmåga att identifiera frågor och problem i den pedagogiska verksamheten. Vidare ska studenterna fördjupa sina kunskaper kring olika förskoleformer.

Kursen är uppdelad i tre teman, vilka har gemensamt att vart och ett syftar till att utveckla studenternas kompetenser kring kritiskt tänkande, forskningsmetodik och vetenskapligt arbete – dock utifrån olika ingångar.

Det första temat, Förskoleformer och pedagogiska inriktningar – en kritisk granskning, utmynnar i en posterpresentation. Här arbetar studenterna med en vald förskoleform eller pedagogisk inriktning som de belyser utifrån ett flertal olika infallsvinklar. I detta arbete utvecklar studenterna sin förmåga att välja litteratur.

Det andra temat är Avhandlingen – fördjupad förståelse kring forskning. Studenterna läser en avhandling, och diskuterar denna. Kursmomentet avslutas med att studenterna lämnar in individuella texter, där de visar att de har tillägnat sig en fördjupad förståelse för hur avhandlingarna är uppbyggda och varför.

Det tredje och avslutande temat, Mot examensarbetet! syftar till att studenterna påbörjar planeringen inför examensarbetet. Olika uppsatsidéer diskuteras och momentet avslutas med att en kort skiss över en projektidé lämnas in. Denna skiss kommer att ligga till grund för det vidare arbetet under Examensarbete i fördjupningsämnet.

Efter avslutad kurs ska studenten

Efter avslutad kurs ska studenten

1. kunna kritiskt analysera olika förskoleformer

2. kunna tolka material insamlat genom kvantitativ respektive kvalitativ metod

3. utifrån vetenskapliga texter inom det utbildningsvetenskapliga området kunna redogöra för och diskutera forskningsprocessens olika delar, i form av problemformulering, materialinsamling, teoretisk ansats och analys

4. kunna söka och systematisera information och material från olika källor

5. kunna formulera en relevant forskningsbar fråga inom det utbildningsvetenskapliga området med fokus på barn, barndoms- och förskoleforskning, samt i relation till den valda frågeställningen diskutera olika metoder

Kursens övergripande pedagogiska inramning är seminarieformen. Seminarier varvas med andra kommunikationsformer såsom föreläsningar, arbete i grupp och individuella presentationer. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till kollegial respons och andra samarbetsformer.

Kursen examineras på följande sätt:

a) Inom ramen för ett grupparbete presenterar studenten en poster, där olika förskoleformer belyses och kritiskt analyseras (lärandemål 1, 2, 4).

b) I ett individuellt paper bedöms studentens förmåga att redogöra för forskningsprocessens olika delar och hur dessa hänger samman, utifrån läsning och analys av en vald avhandling inom det utbildningsvetenskapliga området och med fokus på barn, barndoms- och förskoleforskning (lärandemål 2, 3).

c) Ett för examensarbetet relevant forskningsproblem med vidhängande syfte, en beskrivning av hur detta kan angripas metodologiskt samt en tidsplan för hur arbetet ska läggas upp, presenteras i en kortare text (lärandemål 5).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). //Förskollärarens metod och vetenskapsteori.// Stockholm: Liber (188 s)

Markström, Ann-Marie (2007). //Att förstå förskolan: Vardagslivets institutionella ansikten.// Lund: Studentlitteratur (236 s)

Avhandlingar inom utbildningsvetenskap tillkommer vid kursstart.

Valbar forskningslitteratur kring förskoleformer och pedagogiska inriktningar

Ackesjö, Helena (2011). //Förskoleklassen: En ö eller en bro mellan förskola och skola?// Stockholm: Liber

Bjervås, Lise-Lotte (2011). //Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: En diskursanalys.// Göteborg: Göteborgs universitet.

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25731

Signerts, Kerstin (2012). //Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel.// Göteborg: Göteborgs universitet.

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30158

Valbar metodlitteratur

Alvesson, Mats (2011). //Intervjuer: Genomförande, tolkning och reflexivitet.// Malmö: Liber

Bryman, Alan (2011). //Samhällsvetenskapliga metoder.// [2 rev uppl.) Malmö: Liber

Börjesson, Mats (2003). //Diskurser och konstruktioner: En slags metodbok.// Lund: Studentlitteratur

Christensen, Pia & James, Allison (2005). //Research with Children. Perspectives and Practices.// London, New York: Falmer Press

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). //Att förstå barns tankar: Metodik för barnintervjuer.// Stockholm: Liber

Eliasson, Annika (2006). //Kvantitativ metod från början.// Lund: Studentlitteratur

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). //Handbok I kvalitativ analys.// Stockholm: Liber

Hartman, Sven (2003). //Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter.// Stockholm: Natur och Kultur

Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson MariAnne (2013). //Att involvera barn i forskning och utveckling.// Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). //Den kvalitativa forskningsintervjun.// Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009) //Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.// Malmö: Gleerups

Lindstedt, Inger (2013). //Textens hantverk: Om retorik och skrivande.// [2 rev. uppl.] Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). //Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning./_/ Lund: Studentlitteratur

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). //Diskursanalys som teori och metod.// Lund: Studentlitteratur

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.