Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV222B Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången) eller UV232B Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången) eller UV202B Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt inom skolan. Studenterna ska vidare utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund ur lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Dessutom syftar kursen till att utveckla studenternas förmåga att analysera skolans värdegrund i relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sina förmågor att söka, sammanställa och värdera kunskap om skolan samt använda digitala medier i kommunikation.

Fokus i kursen ligger på grundskolans roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning, organisation samt ideologiska synsätt och teorier inom skola behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund, med förskoleklassen, grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6 i fokus diskuteras ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till pedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas undervisning om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Studenterna gör således jämförelser med andra länders skolsystem avseende exempelvis organisation, lagar och förordningar, läroplaner, bedömning och nationella prov. I denna kontext diskuterar och jämför studenterna också handlingsplaner från olika partnerskolor.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att avgränsa en fråga inom ett avgränsat område samt att söka och värdera källor för att belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen. Studenterna skapar även en multimodal text och övar sig i ett kritiskt förhållningssätt till de valda medieformerna.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1: Skriftlig analys samt seminarium baserat på multimodala texter (6 hp)

(Written Analysis and Seminar based on Multimodal Texts)

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 5.

Prov 1 består av två delar. Den första delen består av en multimodal text som tas fram i samarbete med kurskamrater och belyser en frågeställning eller ett dilemma som tar sin utgångspunkt i skolans värdegrund, uppdrag, styrning och organisation på lokal, nationell och internationell nivå samt tydliggör och problematiserar skolans värdegrund och dess relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet. Den multimodala texten presenteras i ett seminarium. I presentationen ingår att studenten visar ett kritiskt förhållningssätt till de medier som valts. Del 2 består av en individuell skriftlig analys av gruppens valda fokus. Båda delarna har ett fokus på förskoleklassen, grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6.

Kriterier för betyget Godkänd:

Kriterier för betyget Väl godkänd (utöver kriterierna för Godkänd):

Prov 2: Paper (3 hp)

(Paper)

I detta prov bedöms lärandemål 4.

Prov 2 består av ett paper där studenten formulerar och motiverar en för kursen central fråga och bifogar en lista över källor som medger att denna fråga kan belysas ur olika perspektiv. Studenten ska även beskriva sin informationssökningsprocess och hur urvalet av källor har gjorts.

Kriterier för betyget Godkänd:

Kriterier för betyget Väl godkänd (utöver kriterierna för Godkänd):

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på både Prov 1 och Prov 2.

Aktuella lagar och regler för förskola, skolbarnsomsorg och skola såsom Skollag och läroplaner. Elektroniska resurser, se www.skolverket.se

Dahlstedt Magnus & Maria Olson (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. (141 s.)

DO (2012) Lika rättigheter i skolan Tillgänglig via http://do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf (70 s)

Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (186 s.)

Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.), Medborgerlig bildning. Lund: Studentlitteratur. Kap, 3-6, 9-10. (120 s)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups. (217s)

Lelinge, Balli (2011). Klassråd: ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barndom i förändring. Imprint Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2011. Kap 2-4, 6-7. (93 s.). Tillgänglig via dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11941/Lelinge%20muep.pdf?sequence=2

Linde, Göran (2012, 3:e uppl). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-7. (134 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (168 s)

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2012). Lärande, skola, bildning 2:a upplagen. Stockholm: Natur & Kultur, Kap 3-4, 12-19. (244 s.)

Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag Stockholm: Natur & Kultur. (180 s)

Reimer Eva & Lena Martinsson (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups. (176 s.)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter Elektronisk. Tillgänglig via regeringen.se. (100 s.)

UD info (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Tillgänglig via regeringen.se. (20 s)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.