Kursplan hösten 2010
Kursplan hösten 2010
Benämning
Oral rehabilitering och processteknologi
Engelsk benämning
Oral rehabilitation and process technology
Kurskod
TV203A
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UG / Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Odontologiska fakultetsstyrelsen/Grundutbildningsnämnen vid Odontologiska fakulteten
Fastställandedatum
2007-02-26
Gäller från
2007-07-01
Behörighetskrav
Den studerande skall ha deltagit i undervisningen på termin 2 (TV202A) samt vara godkänd på termin 1 (TV201A).
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Odontologi
Fördjupningsnivå
G2F
Syfte
Tandteknikerutbildningens övergripande syfte är att bidra till personlighetens fulla utveckling som tandtekniker; till att sträva efter en kontinuerlig utveckling av det egna kunnandet samt att skapa förståelse för kunskapers beroende av sitt sammanhang; att tillägna sig ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt. Utbildningen skall bidra till ett ansvarsfullt, omdömesgillt och samarbetsinriktat uppträdande i vårdteamet, präglat av förstående för patienten. Som medel för att uppnå dessa syften är, förutom de mål som satts upp enligt högskolelagen (SFS 1992:1434, 1 kap 9§) och Malmö högskolas övergripande mål, följande mål uppsatta:
Innehåll
Terminskurs 3 är uppbyggd kring temat ”Oral rehabilitering och processteknologi” och är indelad i 4 integrerade delmoment; materiallära, fastsittande protetik, bettfysiologi och avtagbar protetik. Tidigare kurser har lagt grunden för förståelse för sambandet mellan orala sjukdomars orsak – symtom – behandling och hur man förebygger dessa sjukdomar. Förutsättningarna för att rehabilitera oralprotetiskt efter ett sjukdomsförlopp med god prognos och utan oönskade bieffekter har därvid studerats utifrån ett tandtekniskt perspektiv med patientens orala hälsa som övergripande mål. Under termin 3 vidgas detta perspektiv genom delmomenten bettfysiologi och avtagbar protetik med inriktning på delproteser. Inom ämnet fast protetik tillkommer brokonstruktioner i metallkeramik och helkeramiska tandrekonstruktioner. Parallellt fördjupar studenterna sina kunskaper i materiallära för att få förståelse för de olika processer och material som används inom de olika delmomenten.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs skall studenten
- förstå Tandvårdshögskolans fyra grundprinciper avseende helhetssyn, teamarbete, oral hälsa och självstyrd inlärning.
- behärska den för kursen nödvändiga nomenklaturen på svenska och engelska.
- kunna identifiera såväl gemensamma som skilda arbetsområden för de olika yrkeskategorierna inom tandvårdsteamet.
- ha kunskap om tuggsystemets uppbyggnad och funktion
- vara orienterad om kraniomandibulära störningar och deras förekomst, uppkomst förlopp och behandling
- kunna beskriva munhålans normalanatomi.
- ha kunskap om och kunna beskriva den partiellt- och totalt tandlösa munhålans anatomi.
- kunna tillämpa kunskaper om huvud/hals regionens anatomi och fysiologi.
- kunna beskriva mekanismerna för inflammationsutveckling i munhålan relaterat till dentala rekonstruktioner.
- kunna förklara betydelsen av munhålans barriärfunktion och hur den kan upprätthållas.
- förstå och kunna beskriva klinisk och tandteknisk arbetsgång vid framställning av olika tandtekniska produkter.
- förstå och kunna beskriva artikulatorns funktion och användning.
- ha kunskap om det individuella bettets variation avseende tandanatomi, käkrelationer och artikulationsmönster.
- förstå och kunna beskriva förekommande ocklusionstyper och artikulationsmönster samt redogöra ingående för vilka typer av tandersättningar de används till.
- vara orienterad om sambandet mellan sammansättning, egenskaper och hantering av dentala material i protetiska konstruktioner och det kliniska behandlingsresultatet.
- vara orienterad om hur dentala material interagerar i den orala miljön.
- ha kunskap om användningsområde och krav på de material som används vid framställning av protetiska konstruktioner.
- ha kunskap om avtrycksmaterial, gipser, vaxer, inbäddningsmassor och dentala legeringar.
- kunna tillämpa kunskaper om sammansättningen av, egenskaper hos och hantering av dentala akrylater inom den tandtekniska verksamheten.
- ha kunskap om gjutning enligt ”lost wax” metoden samt andra dentala gjutprocesser.
- ha kunskap om sammansättning av, egenskaper hos och hantering av dentala keramer.
- ha kunskap om olika framställningsprocesser avseende dentala keramer.
- vara orienterad om mekanismerna för bindning av porslin till emalj och dentin.
- ha kunskap om principer för bindning av porslin till dentala legeringar.
- ha kunskap om och kunna redogöra för hygienisk och funktionell utformning av oralprotetiska brokonstruktioner.
- ha kunskap om uppkomst, betydelse och behandling av ocklusions- och artikulationsstörningar
- ha kunskap om utformning, verkningsmekanism och funktion av olika bettskenor
- ha kunskap om klinisk och laboratoriemässig arbetsgång vid framställning av bettskenor, tandskydd samt blekskenor.
- ha kunskap om förutsättningar för retention hos olika avtagbara tandersättningar, hjälpmedel och apparater samt principerna för prominensanalys.
- känna till principer och förutsättningar för att med avtagbar protes ersätta förlorad oral vävnad och därigenom upprätthålla en god oral funktion.
- vara orienterad om terapiplanering inför behandling med avtagbar partialprotes och kunna tillämpa kunskaper om konstruktionsprinciper för skeletterad partialprotes.
- ha kunskap om klinisk och laboratoriemässig arbetsgång vid framställning av partialproteser.
- kunna utvärdera de arbeten som avhandlas under kursen med avseende på biokompatibilitet, processteknik, samt deras mekaniska, fysikaliska och kemiska egenskaper.
- ha kunskap om den orala hälsan i relation till människans åldrande och de speciella krav det ställer på tandvården.
- ha kunskap om svetsning och lödning i den tandtekniska verksamheten.
- ha kunskap om estetiska principer och färglära.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall studenten:
- kunna tillämpa problembaserat lärande.
- kunna identifiera det för kursen väsentliga innehållet i ett textavsnitt.
- kunna tillämpa och förstå de hygien- och sterilrutiner som gäller på en tandvårdsklinik samt på ett tandtekniskt laboratorium.
- kunna tillverka olika typer av modeller för tandtekniska arbeten.
- kunna göra inslagningar i artikulator och använda denna som hjälpmedel vid framställning av tandtekniska arbeten samt kunna redogöra för hur artikulatorn kan simulera tuggapparatens funktion och rörelsemönster.
- kunna självständigt hantera de instrument och den apparatur som förekommer på kursen, på ett korrekt sätt, samt med hänsyn taget till arbetsmiljö och ergonomi.
- kunna framställa gjutna kron- och broersättningar och partialprotesskellett
- kunna framställa fasader till gjutna kron- och broersättningar samt partialproteser.
- kunna framställa porslinsdelen till Mk-kronor och broar.
- kunna framställa helkeramiska kronor, inlägg och skal med olika framställningstekniker.
- kunna utföra samtliga laboratorietekniska delmoment vid framställning av skeletterade och temporära avtagbara partialproteser.
- kunna utföra samtliga laboratorietekniska delmoment vid framställning av bettskenor, tandskydd och bettslipning.
- kunna utföra bettanalys och bettslipning i artikulator.
- kunna göra färg-, form- och skiktningsanalys för tandtekniskt arbete.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs skall studenten
- strävan efter en hög kvalitet på den egna insatsen och kunna utvärdera denna adekvat.
- ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt.
- strävan efter en kontinuerlig utveckling av eget kunnande.
- att studenten kan fungera fullvärdigt i de grupper som är engagerade i utbildningen.
- förståelse för vikten av att arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt.
- förståelse för vikten av att arbeta enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter, lagar och författningar.
- förståelse för vikten av att sätta sig in i gällande instruktioner för användandet av instrument och apparatur före användandet av desamma.
- förståelse för den patientbehandling de är en del i.
- förståelse för att det innebär ett obehag för patienten, när underlag för den tandtekniska produktionen införskaffas.
- ansvar för att det patientunderlag de har att arbeta med inte skadas eller förändras under arbetets gång.
- vilja att göra sitt bästa för att med alla tillgängliga medel hantera tekniker och material så att de bidrar till en positiv utveckling för patientens orala hälsotillstånd.
- förståelse för de skillnader i tänders form och status som förekommer hos människor med olika bakgrund och ursprung.
- sig verka för ett gott samarbete och inbördes förståelse mellan de olika yrkeskategorierna i vårdteamet.
- vilja att göra sitt bästa för att bidra till en tydlig och klar kommunikation mellan tandvårdsteamets olika kontrahenter, till gagn för samarbetet och för att undvika missförstånd.
- vetenskapligt kritiskt förhållningssätt till odontologisk materialinformation.
- förståelse för betydelsen av etik i vården
Arbetsformer
Basgruppsträff
En basgrupp består i allmänhet av sex till tio studenter och en tutor. PBL är den grundläggande arbetsformen. Man utgår ifrån fall eller problem. (Samtliga basgrupper arbetar med ett antal teman inom denna kurs, ett i taget.) Riktlinjerna för studierna är kursens mål. Basgrupperna träffas 1 gång i veckan, cirka fyra timmar per gång, enligt särskilt veckoschema.
Demonstrationer
De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet. Eftersom de tandtekniska framställningsprocesserna i mångt och mycket innehåller komplicerade moment där användandet av instrument och apparatur förutsätter vissa baskunskaper för att inte riskera person- eller materielskador, demonstreras dessa moment av handledare innan studenterna själv får utföra dem. Dessa demonstrationer är obligatoriska och hålles i allmänhet på kurslaboratoriet och skall ses som ett viktigt komplement till basgruppsarbetet. Under demonstrationerna hänvisas till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatta i dessa innan det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska- och arbetsmiljöaspekter skall även beaktas nogsamt!
Praktiskt arbete på kurslaboratoriet
De praktiska kursmomenten skall göras på kurslaboratoriet under schemalagd tid och är obligatoriska. Övningsarbeten görs under lärarhandledning och examinationsarbeten som skall ligga till grund för examinationen (se nedan) skall utföras helt självständigt. Studenten skall vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som skall genomföras.
Föreläsningar, efterläsningar
Ges till hela kursen vid enstaka tillfällen. Extra tillfällen kan ges av resursperson på initiativ av de studerande.
Seminarier
Seminarierna är studentcentrerade där innehållet kan styras av inlämningsuppgifter formulerade av de studerande. Basgruppen sammanställer en sammanfattning av sitt arbete med respektive fall. Sammanfattningen skall belysa vad gruppen valt att fördjupa sig inom men också vad den valt att utesluta. Tidpunkt för seminariet samt förslag till resursperson meddelas efter överenskommelse med kursansvarig. Seminarierna är obligatoriska.
Kliniska pass
Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamets centrum är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning skall tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass.
Självstudier
Självstudier är en viktig del av utbildningen. Tider för självstudier är angivna i kursschemat. Litteraturförslag till dessa studier framgår av litteraturlistan.
Bedömningsformer
Utvärderingen sker i form av teoretiska och praktiska prov och delas in i:
- fortlöpande utvärdering
- skriftlig och/eller muntlig examination.
Kliniska moment omfattar obligatoriskt deltagande och kontinuerlig utvärdering.
Uppgift saknas
Kursvärdering
Utvärdering av kursen genomförs och sammanställs av examinationsavsvarig och dokumentet distribueras till programansvarig, kursansvarig, Grundutbildningsnämnden och studentkåren.
Feedback ges till den kurs som gjorde utvärderingen och till den kommande kursomgången, med angivande av de ändringar som har gjorts.
Övrigt
Litteratur
I problembaserad inlärning anvisas ej obligatorisk kurslitteratur.