Kursplan hösten 2021
Kursplan hösten 2021
Benämning
Oral hälsa och det orala ekosystemet
Engelsk benämning
Oral Health and The Oral Ecosystem
Kurskod
TV161A
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UG / Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Odontologiska fakulteten
Fastställandedatum
2021-06-03
Gäller från
2021-08-30
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4. Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D.
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 13/A13.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Odontologi
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i examensfordringarna för tandläkarexamen
Syfte
Syftet med kursen är att inleda ett förvärvande av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som, utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen, fordras för att självständigt kunna arbeta som tandläkare. Den vetenskapliga grunden för odontologiska beslut och kliniskt handlande undergår snabb utveckling och förändring. Det är därför viktigt att den studerande utvecklar sin förmåga till livslångt, självständigt kunskapssökande och lärande. En sådan kompetens innebär att den studerande skall kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt värdera och använda olika informationskällor och utvärdera sitt lärande.
Innehåll
Kursens innehåll är fördelat på två delkurser: ”Tandhälsovård i samverkan och det orala ekosystemet I” och ”Det orala ekosystemet II”. Kursernas innehåll och upplägg är planerade för att ge förutsättningar för reflektion kring kompetensbehov och lärande inom professionen.
Delkurser
Tandhälsovård i samverkan och det orala ekosystemet I, 15 hp
Delkursens innehåll
Delkursen omfattar en introduktion till högre utbildning och professionen samt en översikt av den orala hälsan i Sverige. Vidare studeras grundläggande tand- och huvud-halsanatomi. Kursen blir startpunkten för att förstå det orala ekosystemets ingående komponenter och barriärfunktion. Munhålans uppbyggnad och funktion studeras på vävnads-, cellulär och molekylär nivå med speciellt fokus på tanden, dess utveckling och bildning samt hur den sitter fast.
Delkursens lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna:
- redogöra för hur utbildningens upplägg förhåller sig till yrkesprofessionens behov
- redogöra för innehållet i sekretesslagen och dess innebörd
- beskriva vad helhetssyn innebär för kunskap och för oral hälsa
- beskriva utvecklingen av munhälsotillståndet i Sverige
- redogöra för möjligheter till åtgärder som befrämjar oral hälsa
- redogöra för gällande hygienriktlinjer i tandvården
- redogöra för tandanatomi och översiktlig huvud/hals anatomi
- förklara tandens och tandens upphängningsapparat uppbyggnad på vävnads, cellulär och molekylär nivå
- redogöra för tandens och tandens upphängningsapparat barriärfunktion i munhålan
- förklara proteinsyntes av sekretoriska produkter och regleringen av cellulär sekretion
- förklara det molekylära informationsflödet i cellen
- förklara den pre- och postnatala tandutvecklingen och de mekanismer som styr denna
- beskriva de embryologiska processer av relevans för tandutveckling
Färdighet och förmåga
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna:
- välja ut det väsentliga innehållet i ett textavsnitt ur en lärobok eller vetenskaplig artikel
- söka och finna litteraturreferenser i medicinska databaser
- tillämpa gällande hygienriktlinjer i samband med klinisk verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna:
- reflektera över den egna insatsen i gruppsamverkan
- reflektera över det egna lärandet
- söka ytterligare kunskaper om sambandet mellan struktur och funktion på organ-, cell- och molekylär nivå
Delkursens arbetsformer
Utbildningens övergripande principer utgår från utmaningsbaserat lärande. Kursveckorna omfattar studentaktiva moment med eget ansvar för förberedelser och samarbete i grupp.
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom självstudier, gruppaktiviteter och seminarier. Seminarierna bygger på att studenterna är aktiva, pålästa och väl insatta i de områden som ska bearbetas under seminariet. Andra lärandeaktiviteter som förekommer är laborationer, demonstrationer, auskultationer och föreläsningar. Tid är avsatt varje vecka för självstudier och arbete i grupp.
Utmaningar som studenterna ställs inför utgår från professionsrelaterade frågeställningar och genomförs både i fysisk och digital lärandemiljö. Exempel på arbetsprocesser är självständiga litteraturstudier, gemensam informationsbearbetning, problemidentifiering, teorikoppling och reflektion. Studenterna genomför aktiviteter för att utveckla både akademiskt och målgruppsanpassat skrivande. Både muntliga och skriftliga presentationsformer förekommer genom övningsrapporter och arbetsuppgifter som kamratgranskas.
Delkursens bedömningsformer
Se övergripande bedömningsformer för hela kursen
Det orala ekosystemet II, 15 hp
Delkursens innehåll
I denna delkurs sker ytterligare fördjupning och breddning av förståelsen kring begreppet orala ekosystemet. I denna kurs studeras munhålans uppbyggnad och funktion på vävnads-, cellulär och molekylär nivå med speciellt fokus på den orala slemhinnan, saliv och det orala mikrobiomet.
Som student kommer du att arbeta med professionella generiska färdigheter såsom vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande, professionellt bemötande och att ta ansvar för en grupps gemensamma mål.
Delkursens lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna:
- förklara begreppet och samspelet i det orala ekosystemet
- beskriva sambanden mellan saliv, slemhinnor, tänder och mikroorganismer
- förklara hur munhålans barriärfunktion kan upprätthållas
- förklara salivens bildning, molekylära sammansättning och funktion samt hur salivsekretion regleras
- förklara cellernas uppbyggnad och funktion i den orala slemhinnan
- förklara den orala slemhinnans uppbyggnad på vävnads-, cellulär och molekylär nivå
- beskriva den normala orala mikrofloran och dess relation till värdorganismen vid normalt hälsotillstånd
- ge exempel på vanliga cellbiologiska/laborativa metoder
- beskriva hur vetenskaplig metodik påverkar kunskapsbildning.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna
- välja ut det väsentliga innehållet i ett textavsnitt ur en lärobok eller vetenskaplig artikel
- mäta salivsekretionshastigheten
- identifiera munhålans olika strukturer i ett histologiskt preparat
- söka och finna litteraturreferenser i medicinska databaser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten kunna:
- söka ytterligare kunskaper om sambandet mellan struktur och funktion på organ-, cell- och molekylär nivå
- reflektera kring en grupps arbete och arbeta för en grupps gemensamma mål
- värdera betydelsen av balans i det orala ekosystemet vid etablering och upprätthållande av oral hälsa
- visa respektfullt uppträdande i relationer med studenter, lärare och personal på utbildningen
Delkursens arbetsformer
Utbildningens övergripande principer utgår från utmaningsbaserat lärande. Kursveckorna omfattar studentaktiva moment med eget ansvar för förberedelser och samarbete i grupp.
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom självstudier, gruppaktiviteter och seminarier. Seminarierna bygger på att studenterna är aktiva, pålästa och väl insatta i de områden som ska bearbetas under seminariet. Andra lärandeaktiviteter som förekommer är laborationer, demonstrationer, auskultationer och föreläsningar. Tid är avsatt varje vecka för självstudier och arbete i grupp.
Utmaningar som studenterna ställs inför utgår från professionsrelaterade frågeställningar och genomförs både i fysisk och digital lärandemiljö. Exempel på arbetsprocesser är självständiga litteraturstudier, gemensam informationsbearbetning, problemidentifiering, teorikoppling och reflektion. Studenterna genomför aktiviteter för att utveckla både akademiskt och målgruppsanpassat skrivande. Både muntliga och skriftliga presentationsformer förekommer genom övningsrapporter och arbetsuppgifter som kamratgranskas.
Delkursens bedömningsformer
Se övergripande bedömningsformer för hela kursen
Arbetsformer
Utbildningens övergripande principer utgår från utmaningsbaserat lärande. Kursveckorna omfattar studentaktiva moment med eget ansvar för förberedelser och samarbete i grupp.
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom självstudier, gruppaktiviteter och seminarier. Seminarierna bygger på att studenterna är aktiva, pålästa och väl insatta i de områden som ska bearbetas under seminariet. Andra lärandeaktiviteter som förekommer är laborationer, demonstrationer, auskultationer och föreläsningar. Tid är avsatt varje vecka för självstudier och arbete i grupp.
Utmaningar som studenterna ställs inför utgår från professionsrelaterade frågeställningar och genomförs både i fysisk och digital lärandemiljö. Exempel på arbetsprocesser är självständiga litteraturstudier, gemensam informationsbearbetning, problemidentifiering, teorikoppling och reflektion. Studenterna genomför aktiviteter för att utveckla både akademiskt och målgruppsanpassat skrivande. Både muntliga och skriftliga presentationsformer förekommer genom övningsrapporter och arbetsuppgifter som kamratgranskas.
Bedömningsformer
Kursen omfattar tre provmoment:
- portfolio (5 hp) som omfattar inlämningsuppgifter, muntliga och skriftliga rapporter, deltagande i att besvara flervalsfrågor i samband med seminarier och aktivitet vid seminarium under båda delkurserna. Portfolion omfattar även deltagande i övriga aktiva teoretiska och praktiska moment samt professionellt förhållningssätt. Kriterier finns tillgängliga för studenterna i lärplattformen. Aktiviteterna återkopplas regelbundet till studenten under kursen och vid kursens schemalagda utvecklingssamtal. Om ett moment i portfolion blir underkänt kan det kompletteras under pågående kurs. Portfolion betygssätt i sin helhet vid kursens slut
- Skriftlig examination delkurs I (12,5 hp)
- Skriftlig examination delkurs II (12,5 hp)
Student som underkänts i examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.
Samtliga provmoment måste vara godkända för att få betyget G på kursen.
Betygsskala
Underkänd (U) eller Godkänd (G). Student som blivit underkänd har rätt att genomgå förnyade prov enligt Högskoleförordningen, se Utbildningsplan för tandläkarprogrammet
Kurslitteratur och övriga läromedel
Förslag till litteratur tillhandahålles vid kursstart. Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.
Kursvärdering
Efter den avslutande examinationen ges studenten möjlighet till kursvärdering. Examinationsansvarig ansvarar för analys och rapporterar till Utbildningsnämnden. Rapporten innehåller en sammanställning av måluppfyllelse, uppföljning av tidigare åtgärder, identifiering av nya problem och förslag till åtgärder. Kursansvarig ansvarar för att åtgärderna verkställs. Examinationsansvarig återkopplar till studenterna som utförde utvärderingen och kursansvarig till medarbetare samt till studenterna på kommande kurs om vilka ändringar som genomförts med anledning av utfallet i kursvärderingen. Samtliga kursrapporter finns tillgängliga för studenter och personal via fakultetens hemsida och lärplattform.
I tillägg till kursvärderingen sker kontinuerlig utvärdering i olika former såsom vid Programråd två gånger per termin där kursrepresentant, representant från Odontologiska studentkåren samt program- och kursansvarig medverkar. Dessutom sker schemalagda utvärderingssamtal mellan studentgruppsrepresentanter och kursansvarig regelbundet under terminen.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.