Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Forskningsmetodik och vetenskapsteori
Engelsk benämning
Research methods and theory of science
Kurskod
SY211G
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-01-22
Gäller från
2016-01-22
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SY241G Vägledningens teori och metod (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kurs inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen.
Syfte
Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig kunskaper om vetenskaplig metod och teori. Kursen syftar också till att studenterna skall vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande för att kunna genomföra ett examensarbete med inriktning mot studie- och yrkesvägledning som bygger på vetenskaplig grund.
Innehåll
I kursen behandlas och diskuteras olika vetenskapsteoretiska ansatser. Dessutom behandlas olika forskningsmetodiska arbetssätt och dess olika användningsområden. I kursen ingår en bred översikt över det aktuella forskningsläget inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Särskild vikt läggs vid analys och kritisk granskning av vetenskapliga rapporter inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Olika forskningsmetoder problematiseras och val av metod görs grundat i problemområdet.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten
- kunna diskutera och förstå innebörden av olika empiriska och teoretiska ansatser
- kunna applicera olika teoretiska perspektiv på sitt undersökningsområde
- kunna diskutera vetenskaplig metodik, kunna förstå skillnaderna mellan olika forskningsmetoder samt kunna välja undersökningsmetod/er med relevans för problemområdet
- kunna välja och formulera ett problemområde med anknytning till och relevans för studie- och yrkesvägledning
- kunna hantera etiska överväganden i samband med undersökningar
Arbetsformer
Arbetsformerna som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med studenter och kursledare.
De moment på schemat som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid starten.
Bedömningsformer
Examination sker dels i form av en muntlig och skriftlig analys av ett vetenskapligt arbete dels i form av en särskild skriftlig tentamen. Vid bedömningen beaktas språkbehandling, struktur och presentationsform vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.
För betyget VG krävs att studenten visar att hon/han har ett självständigt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bimrose, Jenny & Brown, Alan. 2015. Forskning om studie- och yrkesvägledning. I Anders Lovén (red.). Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur, 49-62. (14 s.)
Christensen, Gerd & Søgaard Larsen, Michael. 2011. Evidence on Guidance and Counseling. Copenhagen: Danish Clearinghouse for Educational Research. Tillgänglig på Internet: http://edu.au.dk/fileadmin/www.dpu.dk/aboutdpu/clearinghouse/UK_viden_om_vejledning.pdf (29 s.)
Hooley, Tristram. 2014. The evidence base on lifelong guidance: A guide to key findings for effective policy and practice. ELPGN Tools no. 3. Tillgänglig på Internet: http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/english/elgpn-tools-no-3.-the-evidence-base-on-lifelong-guidance/ (76 s.)
HSFR. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (17 s.)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (412 s.)
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. (128 s.)
Plant, P., Vilhjalmsdottir, G., Dofradottir, A.G., Kjartansdottir, G.B., Lovén, A., Jessing, C.T., Haug, E.H., Koivunen, M.,Vuorinen, R. and Mjörnheden, T. 2011. Voice of users: Promoting quality of guidance for adults in the Nordic countries. Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL). Tillgänglig på Internet: http://old.nordvux.net/download/6821/voice_of_users.pdf (Läs sid 1-29 och 78-114) (66 s.)
Rienecker, Lotte. 2003. Problemformulering. Malmö: Liber. (60 s.)
Sundelin, Åsa. 2015. Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf (264 s.)
Söderberg, Elisabet. 2014. Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:757865/FULLTEXT03.pdf (271 s.)
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (184 s.)
Trost, Jan. 2012. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. (178 s.)
Ytterligare litteratur samt vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Forskning inom studie- och yrkesvägledningsområdet kretsar i hög grad kring individers och gruppers val och formande av framtiden. Därvidlag är genus, miljö, klass och etnicitet viktiga påverkansfaktorer. I analysen av vetenskapliga rapporter läggs stor vikt vid att identifiera påverkansfaktorer som ovan nämnda. I kurslitteraturen ingår breda forskningsöversikter som behandlar och ger perspektiv på dessa påverkansfaktorer. Karriärutvecklingsteorier som utgör en viktig del av forskningsområdet syftar till att förklara människors väljande och behandlar i hög grad de perspektivområden som Malmö högskola lyfter fram. Exempelvis används begreppet "green counselling" för att beskriva en vägledning med ett brett miljöperspektiv.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.