Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SY192G Ledarskap och förändringsarbete (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla färdigheter för att kunna vägleda människor från skilda sammanhang och med olika förutsättningar. Kursens fokus är att synliggöra och problematisera egna socialt och kontextuellt skapade föreställningar och normer.

I kursen behandlas perspektiv på genus, migration och generation med utgångspunkt från hur studentens föreställningar och normer kring dessa kan påverka individen i ett vägledningssammanhang. Dessa perspektiv behandlas och synliggörs normkritiskt såväl teoretiskt som vägledningsmetodiskt. Studenten ska under kursen utveckla sin egen självmedvetenhet bland annat genom att dokumentera sin reflexivitet kring perspektiven.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna redogöra för och problematisera individers skilda förutsättningar vad gäller inträde och etablering i utbildning och arbetsliv ur ett normkritiskt perspektiv

• kunna reflektera kring sina egna normer om arbete och studier samt sina föreställningar om individer i olika kontexter

• kunna utveckla strategier för att arbeta med karriärutveckling med individer som har olika förutsättningar och behov

i såväl tal som skrift visa förmåga att formulera sina ställningstaganden i ett normkritiskt perspektiv

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, metodikpass och workshops.

På kursen finns två examinationer. Studenten ska i par planera och genomföra ett gruppvägledningstillfälle med tema normkritik/normkritiskt pedagogik samt utifrån detta författa en rapport där tillfället beskriv, utvärderas och analyseras. Studenten examineras vidare genom en individuell slutrapport, som redovisas såväl muntligt vid seminarium och genom en skriftlig inlämning i anslutning till seminariet. I rapporten ska framgå hur studenten reflekterar över hur de olika aspekterna av samtliga lärandemål samt hur dessa påverkar deras ställningstaganden och agerande i vägledningssituationer. Vid bedömningen läggs särskild vikt vid studentens reflexivitet i förhållande till lärandemålen.

Vid bedömningen beaktas utöver innehållsaspekter god språkbehandling, struktur och presentationsform vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar..

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bernhardtz, Victor (red.) (2012) Skitliv. Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad. Atlas (189s)

Bromseth, J., Darj, F (red.) (2010) Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Skrifter från Centrum för genusvetenskap.

Mendel-Enk, S. (2005) Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet. Månpocket

Sawyer, Lena (2006) Att koppla drömmar till verkligheten: SYOkonsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet?i SOU 2006:40 (62 s)

SOU2014:6 Män och jämställdhet. (kap 5, 19s) http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.