Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SY161G Fördjupningsarbete (genomgången) eller SY171G Vägledning i ett utvecklings- och lärandeperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att ge grundläggande teoretiska kunskaper om begrepp som arbetsmarknadsekonomi, arbetsmarknadspolitik arbetsorganisation, samt lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Kursen syftar också till att studenten skall utveckla förmågan att förstå yrken och dess utövande utifrån ett kontextuellt perspektiv.

Kursen fokuserar på moment som behandlar arbetsmarknadsekonomins och arbetsmarknadspolitikens centrala problemställningar och huvudsakliga mål och medel. Här behandlas bland annat förhållandet mellan arbetslöshet och inflation i ett makroekonomiskt perspektiv samt den demografiska strukturens konsekvenser för arbetsutbudsutveckling i Sverige.

Under kursen behandlas arbetets organisering med utgångspunkt i begrepp som arbetsdelning, flexibilitet och arbetets förändring. Utifrån detta diskuteras och analyseras kompetensförsörjning i svenskt arbetsliv ur ett makro- och mikroperspektiv.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en professionell utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• presentera och diskutera grundläggande arbetsmarknadsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska problem och begrepp

• redogöra för relationen mellan arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadspolitik och yrket som studie- och yrkesvägledare.

• använda centrala begrepp och modeller för omvärldsanalyser

• göra en analys av vilken kompetens som krävs för ett yrke och dess utövare.

• göra omvärldsanalyser av yrken och dess utövande med stöd i kursens centrala begrepp.

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier, workshops och de erfarenheter studenterna gör under en tvåveckors praktik. Föreläsningarna ägnas åt ett flertal områden: omvärldsanalys, arbetsmarknads-ekonomi, arbetsmarknads¬politik, arbetsmarknadens funktionssätt, arbete och arbetslivs¬utveckling, arbete och teknik, arbete och organisation, lärande och kompetens¬utveckling samt begreppet yrke. Omvärldsanalys och arbetsmarknad examineras i en individuell uppgift. Seminarierna är två till antalet, dels VFU- seminarium och dels Rapport arbetsliv och omvärld. VFU-seminariet är ett arbetande seminarium som baseras på gruppvisa presentationer och diskussionsfrågor. Seminariet mynnar ut i en rapport som författas i par. Rapport arbetsliv och omvärld baseras på parvisa presentationer av omvärldsanalyser av ett yrke. Rapporten utgår från intervjuer som studenterna gjort med individer som arbetar inom det yrke/den bransch de valt. Studenternas erfarenheter från praktikperioden används för att vidareutveckla och fördjupa teoretiska kunskaper från föreläsningar och seminarier.

Seminarier och workshops är obligatoriska.

Kursen examineras genom att studenten:

• fullgör uppgifter vid seminarier och workshops

• författar och presenterar Rapport arbetsliv och omvärld

• genomför föreskriven praktik och praktikuppgifter

Vid betygsbedömningen sammanvägs de olika momenten där särskild vikt läggs vid Rapport arbetsliv och omvärld. För betyget Godkänd (G) krävs att studenten uppfyller samtliga lärandemål. För betyget väl godkänd (VG) krävs utöver vad som krävs för Godkänd att studenten visar på såväl bredd som djup i sina kunskaper gällande kursens lärandemål.

Arbetsförmedlingen (2023) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2023. Tillgänglig på Internet.

Bengtsson, Mattias. och Berglund, Tomas. (red) (2017) Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur. (530 s.)

Berger, Tor. & Frey, Carl (2016), Structural Transformation in the OECD: Digitalisation, Deindustrialisation and the Future of Work, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 193, OECD Publishing, Paris. (52 s.) Tillgänglig på Internet.

Eklund, Klas (2020). Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomi. Lund: Studentlitteratur. Kap 5

(25s).

Granberg, Magnus (2010). Lärande i arbetsliv och organisationer. En teori- och litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Uppsala 156: Uppsala universitet. (81 sid) Tillgänglig på Internet.

Hedenus, Anna & Backman, Christel (2018). Nätgranskning i samband med rekrytering: hur, vad och varför (inte)? Arbetsliv i omvandling, (1), 1–55. (läggs ut på Canvas).

Håkansson, Peter (2018). Unga som varken jobbar eller studerar i Sverige och Europa, i Thomas Johansson & Emma Sorbring, Barn-och ungdomsvetenskap. En grundbok. Stockholm: Liber. (s. 544-557)

Håkansson, Peter & Nilsson, Anders (red.) (2013) Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. Nordic Academic Press. Tillgänglig på Internet.

Illeris, Knud (2013) Kompetens: [vad, varför, hur]. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (160 s.)

Lundh, Christer (2010). Spelets regler. Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden 1850-2010, Lund: Studentlitteratur. (384 s.)

Maguire, Sue. (2015) NEET, unemployed, inactive or unknown – why does it matter?, Educational Research, 57:2, 121-132, Tillgänglig på Internet

McDowell, Linda. (2003). Masculine Identities and Low-Paid Work: Young Men in Urban Labour Markets. International Journal of Urban and Regional Research. 27(4), 828–848. (Läggs ut på Canvas)

Piteå kommun (2018) Omvärldsanalys. Tillgänglig på Internet

Skolverket (2023). Regionala planeringsunderlag för gymnasial utbildning. Tillgänglig på internet.

Sultana, Ronald G. (2013). Career management skills: Assessing for learning. Australian Journal of Career Development, 22(2), pp. 82-90. (9 sid) Tillgänglig på Internet

UKÄ (2020). Hur värderas högre utbildning? Analys av arbetsmarknadens lönepremie för högskoleutbildning. Rapport 2020:1. Universitetskanslersämbetet: Stockholm. Tillgänglig på Internet. (47s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.