Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SY120G Individ och samhälle (genomgången) eller SY130G Vägledningens grunder (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska ha kunskap om och utveckla förståelse för olika psykologiska och socialpsykologiska teorier om individens utveckling och förändring med relevans för studie- och yrkesvägledning. Kursen syftar också till att kunna förstå och analysera hur identitet konstrueras samt diskutera och värdera vilken betydelse som genus och etnicitet har i ett vägledningssammanhang.

Kursen inriktas mot psykologiska och socialpsykologiska processer på såväl individ- som gruppnivå. Förklaringsmodeller till mänskligt beteende studeras och analyseras. Med utgångspunkt från den teoretiska begreppsramen reflekterar studenterna över faktorer som påverkar individens karriär och livsval. Särskild uppmärksamhet ägnas migration, etnicitet och genus samt dessas betydelse för identitet och identitetskonstruktion. Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en personlig utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Dessa kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, skriftliga

arbeten och skriftlig tentamen och utvecklas med utgångspunkt från kursens lärandemål i samverkan mellan studerande och kursansvarig.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursansvarig vid kursstarten.

Det första lärandemålet examineras vid en individuell skriftlig tentamen, genom att studenten redovisar och diskuterar olika psykologiska och socialpsykologiska teorier och dess betydelse för individers och gruppers agerande och väljande.Det andra lärandemålet examineras vid ett seminarium som tar sin utgångspunkt i att studenten intervjuat dels en person med liknande bakgrund som studenten själv, dels en person med annan bakgrund. Vid seminariet analyseras intervjuerna genom begrepp och teorier om identitet med tydliga kopplingar till en metateori om karriärer som inspirerats av systemtänkande. Med hjälp av den analys som gjorts skriver studenten en individuell text som fokuserar identitetskonstruktion. Det tredjelärandemålet examineras vid ett seminarium där studenten presenterar och diskuterar ett skriftligt arbete som huvudsakligen behandlar genus, etnicitet och migrationsperspektivet.

För betyget väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt och fördjupat analytiskt förhållningssätt till de begrepp och teorier som ingår i kursen. Dessutom krävs god förmåga att kunna tillämpa och föreslå relevanta handlingsstrategier för individer och grupper med olika utgångspunkter. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studenten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Bunar, Nihad (red.). 2015. Nyanlända och lärande: Mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & kultur. (304 s.)

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard. 2011. Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap 9-10: sid 175-212) (38 s.)

Ecclestone Kathryn, Biesta Gert, Hughes Martin. 2010. Transitions in the lifecourse: The role of identity, agency and structure. I Kathryn Ecclestone, Gert Biesta och Martin Hughes (red.). Transitions and learning through the lifecourse. London: Routledge, 1-15. (15 s.) (e-bok i Libsearch)

Gustafson, Niklas. 2010. Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter. Umeå: Doktorsavhandlingar inom den Nationella forskarskolan i Pedagogiskt Arbete, Umeå universitet/Malmö högskola. Tillgänglig på Internet: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:317593/FULLTEXT01.pdf (kap 4: sid 97-116) (20 s.)

Hammarén, Nils & Johansson, Thomas. 2009. Identitet. Stockholm: Liber. (128 s.)

Hedlin, Maria. 2010. Lilla genushäftet 2.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet. Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:430176/FULLTEXT01.pdf (44 s.)

Holland, John. 1997. Making Vocational Choices: A Theory of Vocational Personalities and Work Environments. 3 uppl. Odessa: Psychological Assessment Resources. (kap 1: 1-15) (15 s.)

Jönhill, Jan Inge. 2012. Inklusion och exklusion: En distinktion som gör skillnad i det mångkulturella samhället. Stockholm: Liber. (216 s.)

Karlsson, Lars. 2012. Psykologins grunder. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar)

Lindblom, Jonas & Stier, Jonas (red.). 2011. Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur. (258 s.)

McMahon, Mary. 2013. Constructing Career Identity Through Systemic Thinking. I Melinde Coetzee (red.) Psycho-social Career Meta-capacities: Dynamics of contemporary career development. 75-86. Dordrecht: Springer. (12 s.) (e-bok, i Libsearch)

Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2014. Career Development and Systems Theory: Connecting Theory and Practice. 3 uppl. Rotterdam: Sense Publishers. (kap 2: 39-47, kap 9: sid 241-276, kap 13: sid 366-383) (62 s.)

Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2006. The Systems Theory Framework of Career Development and Counseling: Connecting Theory and Practice. International Journal for the Advancement of Counselling, 28 (2): 153-166. (14 s.)

Sorbring, Emma, Andersson, Åsa & Molin, Martin (red.). 2014. Att förstå ungdomars identitetsskapande: En inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber. (valda delar, ca 150 s.)

Statistiska Centralbyrån. 2016. På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Tillgänglig på Internet: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2015B16_BR_X10BR1601.pdf (104 s.)

Vetenskapliga artiklar kan tillkomma.

Cleave, Chris. 2012. Little Bee. Stockholm: Brombergs

Bakhtiari, Marjaneh. 2009. Kan du säga schibbolet? Stockholm: Ordfront

Grjasnowa, Olga. 2013. Ryssar är såna som gillar björkar. Stockholm: Månpocket

Oates, Joyce Carol. 2009. Dödgrävarens dotter. Stockholm: Bonnier pocket

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens lärandemål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursansvarig och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.