Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SY110G Introduktion och kommunikation (genomgången)

Kursen syftar till att ge en grundläggande introduktion till sociologiska perspektiv på människan som samhällsvarelse.

Kursen tar sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan individ och samhälle. Detta förhållande studeras på flera sätt. Till exempel genom att diskutera och problematisera människors handlingsutrymmen och upplevelser av sociala strukturer och samhällets förändring. Studenterna ges också möjlighet att reflektera kring begrep såsom makt, social skiktning, globalisering, socialisation och väljande. Kursens fokus ligger på utveckling av förmågan att kunna problematisera innehållet ur ett sociologiskt perspektiv. Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en professionell utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- Beskriva och tillämpa centrala begrepp och aktuella teorier inom sociologi

- Beskriva olika sociologiska perspektiv på relationen individ och samhälle samt redogöra för hur dessa perspektiv påverkar vetenskapligt tänkande

- Redogöra för, problematisera och använda sociologiskt inspirerad karriärteori

- Visa förmåga att identifiera och beskriva sitt lärande och sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och skriftlig tentamen, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

De två första lärandemålen examineras genom seminarier och en individuell skriftlig tentamen där studenterna redovisar och diskuterar sociologisk teori i relation till vägledning och arbetsliv. Det tredje lärandemålet examineras i ett arbetande seminarium där studenterna analyserar ett valt fall med hjälp av sociologiskt inspirerad karriärteori.

För betyget väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt och fördjupat analytiskt och förhållningssätt till de begrepp och teorier som ingår i kursen. Dessutom krävs god förmåga att relatera dessa till relevanta empiriska exempel. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studenten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Arulmani, Gideon (2014) Career Guidance and Livelihood Planning. Indian Journal of Career and Livelihood Planning. 3(1) s. 9-11 (läggs på Canvas)

Beck, Ulrich & Beck-Gernsheim, Elisabeth (2002). Individualization. Thousand Oaks, Calif.: SAGE. Kapitel 2 (Canvas)

Giddens, Anthony & Sutton, Philip W. (2021). Sociologi. 6:e uppl. Lund: Studentlitteratur

Hodkinson, Phil (2008). Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. John Killeen Memorial Lecture, Woburn House, London.(Canvas)

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1): 29-44 (Canvas)

Håkansson, Peter (2019). What Is Social Capital? Working Paper. (Canvas)

Landin, Staffan & Botnen, Diamant, Mikael (2020) Blir världen bättre? FN:S utvecklingsprogram, UNDP. (Canvas). Finns också tillgänglig på https://www.globalamalen.se/blirvarldenbattre/

Lundqvist, Catarina (2010). Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer. Doktorsavhandling. Linköpings universitet. Kapitel 2. (Canvas)

Lidström, Lena (2009). En resa med osäkra mål. Unga vuxnas övergång från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Avhandling. Umeå universitet. Kapitel 3 (Canvas)

Mik-Meyer, Nanna & Villadsen, Kaspar (2012). Gofffman: interaction and identity negotiations, i Power and Welfare: Understanding Citizens' Encounters with State Welfare. Abingdon: Routledge. (s. 29-47 Canvas, finns också som e-bok på MAU)

Ratnam, Anita (2014) Traditional Occupations in a Modern World: Career guidance, Livelihood Planning, and Crafts in the Context of Globalization, i Aruldmani et al. (eds.) Handbook of Career Development. Springer Science + Business Media. s.397-410 (Canvas)

Skeggs, Beverly (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Uddevalla: Daidalos.

Broady, Donald (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften/Skeptron Occasional Papers nr 15: Uppsala (Canvas)

Hochschild, Arlie (2016). Strangers in their own land. Anger and mourning on the American right. New York: The New Press (chapter 9, pp 135-151)

Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus. Studentlitteratur. (kap 1 läggs på Canvas)

Artiklar, rapporter och liknande kan tillkomma

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.