Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att ge en grundläggande introduktion till sociologiska perspektiv på människan som samhällsvarelse.

Kursen tar sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan individ och samhälle. Detta förhållande studeras på flera sätt. Ett av dem handlar om sociala strukturer och strukturförändringar inom privat och offentlig sektor, inte minst utbildningsväsendet. Ett annat handlar om människors handlingsutrymmen och upplevelser av sociala strukturer och strukturförändringar. Studenterna ges också möjlighet att reflektera kring begreppen socialisation och väljande. Kursens fokus ligger på utveckling av förmågan att kunna problematisera innehållet ur ett sociologiskt perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- Beskriva centrala begrepp och aktuella teorier inom sociologi

- Beskriva olika sociologiska perspektiv på relationen individ och samhälle samt redogöra för hur dessa perspektiv påverkar vetenskapligt tänkande

- Redogöra för, problematisera och använda sociologiskt inspirerad karriärteori

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och skriftlig tentamen, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

De två första lärandemålen examineras genom seminarier och en individuell skriftlig tentamen där studenterna redovisar och diskuterar sociologisk teori i relation till vägledning och arbetsliv. Det tredje lärandemålet examineras i ett arbetande seminarium där studenterna analyserar ett valt fall med hjälp av sociologiskt inspirerad karriärteori.

För betyget väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt och fördjupat analytiskt och förhållningssätt till de begrepp och teorier som ingår i kursen. Dessutom krävs god förmåga att relatera dessa till relevanta empiriska exempel. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studenten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Ahrne, G., Roman C. och Franzén M. (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Bokförlaget Korpen. (Valda delar ca 250 s.)

Angelov, N., Johansson, P., Kennerberg, L (2008) Välja fritt och välja rätt – drivkrafter för rationella utbildningsval. Rapport 2008:23, IFAU – Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering. Hämtat: http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-23.pdf (2012-09-20)

Engdahl, O., Larsson, B. (2011) Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. Lund, Studentlitteratur

Hodkinson, Phil (2008) Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. John Killeen Memorial Lecture, Woburn House, London.

Hodkinson, P., Sparkes, A. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1): 29-44

Lidström, Lena (2009) En resa med osäkra mål. Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Hämtat:

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:232205 (2012-09-20)

Skeggs, Beaverly (2000) Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Uddevalla: Daidalos.

Bilaga till kursplan:

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Innehållet i kurs 2 har många anknytningar till Malmö högskolas perspektivområden. I ett övergripande perspektiv behandlas och analyseras arbetslivets utveckling bland annat med avseende på naturresurser och hållbar utveckling. I ett särskilt fältarbete analyserar studenter-na människors uppväxtvillkor ur såväl genus-, klass- som etnicitetsperspektiv.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kur-sen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.