Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna skall utveckla förmågan att analysera och förstå studie- och yrkesvalsprocessen utifrån ett såväl samhälleligt som individperspektiv. Kursen syftar också till att studenten skaffar sig en fördjupad insikt kring begreppen demokrati, strukturella för-ändringar i arbetslivet samt individens socialisation och väljande.

Kursen tar sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan individ och samhälle och vilka konsekvenser detta får för individens inre och yttre betingelser. Möten med omvärlden analy-seras utifrån olika perspektiv. Vårt eget politiska systems uppbyggnad och dess beslutsproces-ser analyseras ur såväl ett övergripande brett som lokalt avgränsat perspektiv. Vidare studeras strukturer och strukturförändringar i svenskt näringsliv, offentlig sektor och utbildningsvä-sendet och dessas konsekvenser för individers och gruppers handlingsutrymme. Studenterna ges möjlighet att reflektera kring begreppen socialisation och väljande. Kursens fokus ligger på utveckling av förmågan att kunna problematisera innehållet ur ett tvärvetenskapligt per-spektiv.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• reflektera över hur begreppen klass, genus och etnicitet förhåller sig till individers och gruppers socialisation och väljande

• förklara beslutsvägar och beslutsprocesser i det svenska politiska systemet och värdera hur dessa påverkar den enskildes situation samt vilka effekter det får för studie- och yrkesvägledningens utformning och innehåll

• identifiera de huvudsakliga förändringarna inom svenskt arbetsliv i ett historiskt- och nutidsperspektiv samt från dessa göra bedömningar om framtiden

• beskriva och analysera individens beteende i förändringssituationer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsning-ar, seminarier och fältarbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Examinationen består i att studenten skriftligt dokumenterar och analyserar barns och ungdo-mars uppväxtmiljö, livsvillkor och socialisation i ett avgränsat geografiskt område. I analysen beaktas de politiska beslutsprocessernas betydelse. Vidare ingår en individuell skriftlig hem-tentamen där studenten redovisar för och reflekterar kring förändringar i arbetslivet och

dess inverkan på individers och gruppers beteende. I ett särskilt seminarium diskuteras och reflekteras kring tänkbara mönster i samband med val av framtid.

För betyget väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt analytiskt förhållningssätt till de begrepp som ingår i kursen samt förmåga att relatera dessa till relevanta teorier och egna em-piriska data. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studen-ten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Ahrne, Göran, Roman Christine, Franzén Mats (2003). Det sociala landskapet. Bokförlaget Korpen. (Valda delar ca 250 s.)

Ambjörnsson Ronny, (1996). Mitt förnamn är Ronny. Bonniers, (100 s.)

Bakhtiari Marjaneh (2006). Kalla det vad fan du vill. Bokförlaget Höropp, (150 s.)

Birgersson, Bengt Owe, (1992). Samhällsboken, hur styrs Sverige. Freebook, (170 s.)

Cullberg Johan (2003). Kris och utveckling. Natur & Kultur, (196 s.)

Danielsson Lennart (1998). Vägval och växande. Liber, (200 s.)

Hansen Lars & Orban, Pal. (red.) (2002) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar ca 300 s.)

Larsson Reidar (2006). Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar ca 140 s.)

Lindgren Gerd. Doktorer, systrar och flickor. Carlsson Bokförlag. (87 s.)

Månsson Per, (2000). Båten i parken. Prisma, (124 s.)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Innehållet i kurs 2 har många anknytningar till Malmö högskolas perspektivområden. I ett övergripande perspektiv behandlas och analyseras arbetslivets utveckling bland annat med avseende på naturresurser och hållbar utveckling. I ett särskilt fältarbete analyserar studenter-na människors uppväxtvillkor ur såväl genus-, klass- som etnicitetsperspektiv.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kur-sen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.