Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om studie- och yrkesvägledningens utveckling och grundlägga en förståelse för olika perspektiv på vägledning och karriärutveckling. Vidare ska studenterna kunna reflektera över och analysera sitt eget studie- och yrkesval samt utveckla en förståelse för vetenskapligt skrivande. Inom kursens ram ska också studenterna introduceras i grundläggande kommunikation.

Kursen tar sin utgångspunkt i studie- och yrkesvägledningens utveckling, begrepp och mål, varvid olika historiska, internationella och teoretiska perspektiv behandlas. Det historiska perspektivet riktas mot individ- och samhällsutveckling ur ett vägledningsperspektiv. Det teoretiska perspektivet belyses utifrån olika teorier om individers och gruppers val och väljande. Kursen behandlar grundläggande kommunikation såväl enskilt som i grupp, med fokus på samtalets grunder, innehåll och utformning. I kursen läggs grunden till ett vetenskapligt förhållningssätt såväl vad gäller den kommande professionen som den egna utvecklingen. En begränsad undersökning, där studenterna parvis väljer en aktuell frågeställning, genomförs och redovisas. En del av kursen är verksamhetsförlagd och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Efter avslutad ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier eller fältstudier, utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål och i samverkan med de studerande.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kurstart.

Examinationen består av en begränsad undersökning inom kursens område. Undersökningen presenteras i en text som visar att studenten tillägnat sig kunskap om grundläggande vetenskapligt skrivande. Studenten ska också i portfolioform kunna redogöra för sin egen karriärprofil i relation till professionen. I en muntlig presentation ska studenten vidare kunna redogöra för och visa färdigheter i grundläggande kommunikation samt kunna reflektera kring en skönlitterär bok och dess relation till vägledning. I kursen ingår också en hemtentamen.

För betyget godkänd krävs att studenten visar ett tydligt analytiskt förhållningssätt till de begrepp som ingår i kursen samt förmåga att relatera dessa till egna och andras erfarenheter. Presentationerna skall karaktäriseras av god språkbehandling och struktur.

Ask, Sofia. (2005). Akademisk skriftspråkskomptens i praktiken. I: Lindgren, Maria (red.) Den skrivande studenten. Växjö: Växjö University Press. (13 s) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1516

Ask, Sofia. (2005). Röster i övergången. I: Lindgren, Maria (red.) Den skrivande studenten. Växjö: Växjö University Press. (17 s) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1516

Bergman, Susanne och Blomkvist, Camilla (2004) Uppskattande samtalskonst, Mareld.

Coelho, Paulo (2004). Alkemisten. Stockholm: Bazar Förlag AB. (191 s).

Egan, Gerard (2010) The Skilled Helper. Brooks/Cole, ISBN 0495604313. (159 s).

Einarsson, Jan (2005). Studenter i en akademisk språkvärld. I: Lindgren, Maria (red.) Den skrivande studenten. Växjö: Växjö University Press. (15 s) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1516

Larsen, Ann-Kristin (2009). Metod helt enkelt.(ISBN978-91–40664–79-2). Malmö: Gleerups (125 s).

Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö

Løkensgard Hoel, Torlaug (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur. (60 s).

Maltén, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. (ISBN 978-91-44-6794) Lund. Studentlitteratur. (142 s).

Nilsson, Göran (2005). Vägledning – i vems intresse? Umeå: institutionen för barn- och ungdomspedagogik, socialpedagogik och vägledning. Lärarutbildningen Umeå universitet. (119 s).

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kur-sen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.