För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter, val av forskningsmetod, forskningsperspektiv och forskningsetiska överväganden i relation till forskning i sexologi och sexualitetsstudier.

Kursen har två fokus. Det ena utgörs av frågor om vetenskapsteori, forskningsmetoder och forskningsetik i relation till sexologi och sexualitetsstudier, medan det andra behandlar metoder för planering av forskningsprojekt inom området sexologi/sexualitetsstudier. Under kursen diskuteras hur forskningsprocessen kan betraktas som en integrerad process där till synes avgränsade delar är sammanlänkande. Skilda teoretiska utgångspunkter för vetenskaplig kunskapsproduktion och implikationer för val av metod och forskningsperspektiv diskuteras. Studenten orienterar sig inom ett självständigt valt forskningsfält och formulerar en projektbeskrivning för ett framtida forskningsprojekt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv

2. argumentera för val av forskningsmetod,

3. diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats, och

4. formulera en projektbeskrivning om en framtida studie inom området sexologi/sexualitetsstudier.

Undervisningen genomförs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar grupparbeten, seminarier och workshops.

Undervisningen genomförs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar grupparbeten, seminarier och workshops.

Lärandemål 1 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna granskar, diskuterar och analyserar olika vetenskapsteoretiska perspektiv i vetenskapliga artiklar.

Lärandemål 2-4 uppnås genom föreläsningar och i samband med individuellt författande av projektbeskrivning där studenterna ges tillfälle att argumentera för val av forskningsmetod och att diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats.

Samtliga kursdagar är obligatoriska.

reflektion vid föreläsningar, seminarier och workshops. Dessutom bedöms grupparbete och individuellt examinerande moment i form av en projektplan.

I ett grupparbete bedöms lärandemål 1 med fokus på studentens förmåga att analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv.

Lärandemål 1-4 bedöms i en individuell projektplan där förmågan att analysera vetenskapsteoretiska perspektiv, argumentera för val av metod och forskningsetiska överväganden är fokus i bedömningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras efter beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga obligatoriska delar, grupparbetet samt godkänt på projektplanen. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom godkänt på grupparbetet samt väl godkänt på projektplanen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen. genomförs på de tider som anges i schemat.

Alvesson M, (2011) Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber. 85-118. (33 s. av 184 s.)

Aspers P, (2007) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber, 37-62. (25 s. av 288 s.)

Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (50 s. av 690 s.)

Comte A, (1844/1991) Om positivismen. I: Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen. 7-86. (79 s. av 280 s.)

Englander M, (2016) The phenomenological method in qualitative psychology and psychiatry. International Journal of Qualitative Sudies on Health and Well-being, (1), 1-11. (11 s.)

Goode E, (2010) Sex with informants as deviant behavior: an account and commentary. Deviant Behavior, 20(4), 301-324. (23 s.)

Groes-Green C, (2012) Ambivalent participation: sex, power, and the anthropologist in Mozambique. Medical Anthropology: Cross-Cultural Studies in Health and Illness, 31(1),44-60. (16 s.)

Hammersley M, (2009) Against the ethicists: on the evils of ethical regulation. International Journal of Social Research Methodology, 12(3), 211-225. (14 s).

Henriksson B, Månsson S-A, (1996) Deltagande observation. I: Svensson P G, Starrin B, (Red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 11-51, (40 s. av 262 s.)

Ingemann J H, (2016) Vetenskapsteori för samhällsvetare. Lund: Gleerups, 9-171. (162 s. av 211 s.)

Johnsdotter S, Carlbom A, (2010) Inledning. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Johnsdotter S, Carlbom A (red). Lund: Nordic Academic Press, 7-18. (11 s. av 224 s.)

Johnsdotter S, (2010) Resonemangets vindar: en intervju med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och samhällsdebattör. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, Johnsdotter S, Carlbom A (red). Malmö: Liber, 205-222. (17 s.)

Larsson S, (2005) Kvalitativ metod: en introduktion, Forskningsmetoder i socialt arbete. I: Larsson S, Lilja J, Mannheimer K. (Red) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (426 s.)

Linde C, (1993) The creation of coherence in life stories: An overview. I: Life Stories: The Creation of Coherence. Oxford: Oxford University Press. 3-51. (46 s.)

Russell Bernard H, (2002) Interviewing: Unstructured and semistructured. Research methods in anthropology, New York: Altamira Press. 202-238. (36 s.)

Searle J R, (1993) Rationality and realism, what is at stake? Daedalus 122(4), 55-83. (28 s.)

Tillkommer 200 sidor vetenskapliga artiklar

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt återkopplar resultatet till studenterna. Ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.