Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om funktionsnedsättningar och sexualitet i ett samhälleligt, kulturellt och idéhistoriskt perspektiv samt till utveckling av kliniska färdigheter för arbete med funktionshindrade enskilda, par och grupper.

I kursen diskuteras konsekvenser av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar för sexualiteten utifrån aktuell forskning. Vidare belyses samhälleliga, historiska och kulturella aspekter av funktionshinder och sexualitet, som får konsekvenser för enskilda, par och grupper. Studenterna diskuterar förhållningssätt och modeller för bemötande och behandling utifrån respektive yrkesroller.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera samhälleliga, kulturella och historiska perspektiv på funktionshinder och sexualitet,

2. bedöma sexuella konsekvenser av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar för den enskilde, paret eller gruppen, i ett socialt och kulturellt sammanhang, och

3. utveckla en modell för bemötande eller behandling av sexuella frågeställningar för funktionshindrade enskilda, par och grupper utifrån respektive yrkesroller.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Lärandemål 1 och 2 behandlas genom föreläsningar och seminarier på olika teman, samt i studentens självständiga arbete på eget valt tema.

Lärandemål 3 behandlas i det självständiga projektarbetet vilket ska utmynna i en skriftlig och muntlig presentation med förankring i kurslitteraturen. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1 och 2 examineras genom individuell skriftlig examination där fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra en analys av samhälleliga, kulturella och historiska perspektiv på funktionsförmåga, kön och sexualitet, samt rörande sexuella konsekvenser av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Lärandemål 3 examineras i den muntliga och skriftliga presentationen av projektarbetet där fokus för bedömningen är studentens förmåga att utveckla en modell för bemötande eller behandling av sexuella frågeställningar för funktionshindrade enskilda, par och grupper utifrån respektive yrkesroller. Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras efter beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För betyget Godkänt på kursen krävs att studenten har fått godkänt på kursens samtliga obligatoriska seminarier, den skriftliga examinationen samt har blivit godkänd på det självständiga projektarbetet. För betyget Väl godkänt krävs dessutom väl godkänt på den skriftliga examinationen.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Abbott D, Carpenter J, Jepson M, Gibson B E, Hastie J, Smith B, (2019) Disabled men with muscular dystrophy negotiate gender. Disability and Society, 34(5), 683-703, (21 s.)

Apelmo E, (2012) Crip heroes and social change. Lambda Nordica. 1-2(17), 27-52, (26 s.)

Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg: Göteborgs universitet. Kapitel 1, 2, 5 och 6. (50 s. av 147 s.)

Barron K, (2004, red) Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 53-81, 120-153. (187 s.)

Bertilsdotter Rosqvist H, Jackson-Perry D, (2021) Not doing it properly? (Re)producing and resisting knowledge through narratives of autistic sexualities. Sexuality and Disability, 39(2), 327–344, (18 s.)

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences. Methodological perspectives. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 11-18, (8 s.)

Hénault I, (2006) Asperger’s Syndrome and Sexuality. From Adolescents through Adulthood. London and Philadelphia; Jessica Kingsley Publishers. (100 s. av 208 s.)

Khajeei D, Smith D, Kachur B, Abdul N, (2019) Sexuality re-education program logic model for people with traumatic brain injury (TBI): Synthesis via scoping literature review. Sexuality & Disability, 37(1), 41–61, (21 s.)

Kulick D, Rydström J, (2022) Sex och funktionshinder i Danmark och Sverige: hur man hjälper och hur man stjälper. Lund: Studentlitteratur. (329 s.)

Lukkerz J, (2015) Att fylla en tom arena – sex- och samlevnadsundervisning. Att arbeta med delaktighet inom habilitering. I K Hansson, E Nordmark (red). Lund: Studentlitteratur. 127-141, (15 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26, (6 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2012) ”Hip to be crip?”: om cripteori, sexualitet och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lambda Nordica. 1-2(17), 53-76, (24 s.)

Löfgren-Mårtenson L, Ouis P, (2018) “It’s their way of protecting them”. Between care and control in an honor context for youths with intellectual disabilities. International Journal of Papers of Social Pedagogy, 8(1), 14–35, (22 s.)

Löfgren-Mårtenson L, Sorbring E, Molin M, (2015) “T@ngled up in blue”. Views of parents and professionals on internet use for sexual purposes among young people with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 33(4), 533–544, (12 s.)

McRuer R, Mollow A, (2012, red) Sex and disability. Durham, N.C.: Duke University Press Books. 37-68, 263-281. (36 s. av 432 s.)

Payne A D, Hickey H, Nelson A, Rees K, Bollinger H, Hartley S, (2016) Physically disabled women and sexual identity; a Photo Voice study. Disability & Society, 31(8), 1030-1049, (20 s.)

Rydström J, (2012) Introduction: Crip theory in Scandinavia. Lambda Nordica. 1-2(17), 7-20, (14 s.)

Westgren N, (2010) Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (12 s.)

Övriga vetenskapliga texter på upp till 200 sidor kan tillkomma under kursens gång.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.