Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexuella problem och dysfunktioner, samt tillägnar sig ett analyserande förhållningssätt gällande klassificerings- och diagnossystem kopplat till sexuella dysfunktioner.

Kursen behandlar medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem och sexuella dysfunktioner. Dessutom diskuteras och analyseras klassificerings- och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner, dels genom ett historiskt, och dels genom ett samtida perspektiv. Vidare innehåller kursen moment med analys av fallbeskrivningar som är avsedda att fortsätta att bearbeta under de kommande kurserna i klinisk sexologi (klinisk sexologi II, klinisk sexologi III).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika sexuella problem och sexuella dysfunktioner utifrån ett helhetsperspektiv

2. förklara tänkbara medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem, och

3. kritiskt reflektera kring klassificerings- och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner.

Undervisningen bedrivs i form av obligatoriska moment så som föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, tvärgruppsseminarier, samt individuell bearbetning av kursens innehåll i form av obligatoriskt självständigt projektarbete och obligatorisk individuell skriftlig tentamen. Kursen innehåller moment som seminarier och diskussioner som avser stödja kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning, genom att olika aspekter på sexualitet illustreras med komplexa verklighetsbaserade berättelser och situationer.

I kursen ingår även reflektionsövningar som Sexual Self Acknowledgement (SSA). Lärandemål 1-3 uppnås genom aktivt deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt. Lärandemålen 1 och 2 uppnås mer specifikt genom grupparbeten, projektarbetet, aktivt deltagande i föreläsningar och individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 3 uppnås mer specifikt genom projektarbetet, tvärgruppsseminarier samt aktivt deltagande vid föreläsningar.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningen av studenternas individuella prestationer kopplat till lärandemål 1-3 sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, diskussioner, tvärgruppsseminarier samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete.

För att avgöra hur lärandemålen (1-3) uppfyllts kommer en portfolio bestående av följande examinationsmoment att bedömas:

Lärandemål 1 och 2 examineras mer specifikt genom en muntlig och skriftlig redovisning av projektarbete där fokus på bedömningen är studentens förmåga att analysera tänkbara samband mellan medicinska, psykologiska, sociala- och kulturella aspekter av ett sexuellt problem, samt individuell skriftlig tentamen där fokus på bedömningen är studentens förmåga att bearbeta fallbeskrivning rörande sexuell problematik, utifrån ett helhetsperspektiv.

Lärandemål 3 examineras genom studentens deltagande i tvärgruppsseminarier samt muntlig och skriftlig redovisning av projektarbetet där fokus på bedömningen är den enskilda studentens förmåga att kritiskt reflektera kring klassificerings- och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner.

För Godkänt betyg krävs Godkänt resultat på muntlig och skriftlig redovisning av projektarbetet och individuell skriftlig tentamen samt att alla obligatoriska delar har genomförts med godkänt resultat. För Väl Godkänt betyg krävs att samtliga kriterier för godkänt betyg är uppfyllda samt att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Almås E, Pirelli EE, (2006) Sexologi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget. (27 s. av 399 s).

Bancroft J, Graham CA, Janssen E, Sanders SA, (2009) The Dual Control Model: Current Status and Future Directions. Journal of Sex Research, 46(2-3), 121-142. (20 s.)

Binik YM, Hall KSK, (2014) Principles and Practice of Sex Therapy. New York: Guilford Press. (150 s. av 576 s.)

Elmerstig E, (2010) Samlagssmärtor hos unga kvinnor ur ett genusperspektiv. I: Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K, (red) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar . Lund, Studentlitteratur. 389-400. (12 s.)

Elmerstig E, (2012) Sexuella problem och sexuella dysfunktioner. I: Plantin L, Månsson S-A, (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber förlag. 235-253. (19 s.)

Elmerstig E, Thomtén J, (2016) Vulvar pain-Associations Between First-Time Vaginal Intercourse, Tampon Insertion and Later Experiences of Pain. Journal of Sex & Marital Therapy, 42, 707-720. (13 s.)

Fugl-Meyer K, Fugl-Meyer A, (2010) Definitioner och förekomst av sexuella dysfunktioner. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red) Sexologi. Falköping: Liber förlag. 265-273. (9 s.)

Groneman C, (1995) Nymphomania: The Historical Construction of Female Sexuality. In: Terry J, Urla J, (eds) Deviant Bodies. Critical Perspectives on Difference in Science and Popular Culture. Bloomington: Indiana University Press. (30 s.)

Janssen E, (2011) Sex arousal in men: A review and conceptual analysis. Hormones and Behavior, 59, 708-716. (9 s.)

Johnson M, (2010)”Just Getting Off”: The Inseparability of Ejaculation and Hegemonic Masculinity. The Journal of Men´s Studies, 18(3), 238-248. (10 s.)

Jutel A, (2010) Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science & Medicine, 70, 1084-1090. (6 s.)

Leiblum S, (2010) Treating Sexual Desire Disorders, New York, Guilford Press. (40 s. av 257 s.)

Studd J, (2007) A comparison of 19th century and current attitudes to female sexuality. Gynecological Endocrinology, 23(12), 673-681. (9 s.)

Tiefer L, (2004) Sex is Not a Natural Act and Others Essays. Boulder, Colo, Westview Press. (51 s. av 248 s.)

Klassificerings-och diagnosmanualer gällande sexuella dysfunktioner som DSM och

ICD på ca 60 sidor tillkommer.

Ytterligare vetenskapliga artiklar omfattande cirka 200 sidor tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.