Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.

Kursen utgör en introduktion till mastersprogrammet och syftar till att studenten utvecklar kunskaper om huvud- och verksamhetsområdet sexologi.

Sexologi som vetenskaplig disciplin, dess historia och framväxt behandlas utifrån sociala, politiska, kulturella, historiska och religiösa perspektiv. I kursen diskuteras också sexologi som professionell praxis inom hälso- och sjukvård samt inom socialt arbete, skola och frivilligorganisationer. Därtill presenteras aktuella forskningsfrågor och den teoretiska utvecklingen inom området, kopplat till såväl samhälle som klinisk praktik. Med utgångspunkt i frågor om politik och vetenskap diskuteras också hur normer om sexualitet förändras över tid.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera ämnet och verksamhetsområdet sexologi,

2. redogöra för sexologiämnets framväxt och historia, och

3. identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika obligatoriska moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 1 och 3 behandlas mer specifikt genom projektarbete i grupp. Kunskap gällande lärandemål 2 och 3 förvärvas genom diskussionsuppgifter och litteraturseminarium, muntliga redovisningar och presentationer samt litteraturfördjupning. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment. Samtliga kursdagar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier och muntlig redovisning av ett projektarbete.

Lärandemål 1 och 3 examineras genom att studenterna genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. Fokus för bedömning av denna examinationsuppgift är den enskilda studentens förmåga att analysera ämnet och verksamhetsområdet sexologi samt att identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

Lärandemål 2 och 3 examineras genom att studenterna gör en individuell skriftlig tentamen samt deltar i examinerande seminarier och gruppdiskussioner. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för sexologiämnets framväxt och historia samt att identifiera centrala frågor och teoretiska perspektiv i sexualitetsforskningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras efter beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För att erhålla betyget godkänt krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar med godkänt resultat. För att erhålla väl godkänt betyg krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av god språkhantering, god struktur vad gäller form och innehåll, originalitet och metateoretisk förståelse.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bergenheim Å, (2006) Drömmen om frihet: om sexualitet, normalitet och kön under perioden 1950-80 I: Lennerhed L, (red) Från Sapfo till Cyborg, Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlunds förlag. 179-200. (21 s.)

Foucault M, (2002) Sexualitetens historia. Band 1 Viljan att veta. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos. (160 s.)

Johannisson K, (2010) Sexualiteten i historien. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 126-131. (5 s.)

Lennerhed L, (2002) Sex i folkhemmet. RFSU: s tidiga historia. Södertälje: Gidlunds förlag. (256 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2013) Begreppbart Sexualitet. Stockholm: Liber. 17-101 . (84 s.)

Månsson S-A, (2012) Kinsey och den moderna sexualitetsforskningens genombrott. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 13-28. (13 s.)

Månsson S-A, (2012) Sexualitet som socialt meningsbärande, I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 29-45. (16 s.)

Plantin L, Månsson S-A, (2012) Introduktion. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 5-10. (5 s.)

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. I: Plantin & Månsson (red) Sexualitetsstudier. Stockholm: Liber. 174-190. (16 s.)

Wyatt Seal D, Ehrhart A, (2003) Masculinity and urban men: Perceived scripts for courtship, romantic, and sexual interactions with women, Culture, Health & Sexuality: An International Journal for Research, Intervention and Car. 295-319. (24 s.)

Simon W, Gagnon J H, (1986) Sexual scripts: Permanence and Change, Archives of Sexual Behavior, 15(2). (24 s.)

Artiklar om ca 100 s. tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande och att resultatet återkopplas till studenterna. Ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.