För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända (SX611B, SX612B, SX621B, SX622B, SX631B, SX632B eller SX633B)

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter, val av forskningsmetod, forskningsperspektiv och forskningsetiska överväganden i relation till forskning i sexologi och sexualitetsstudier.

Kursen har två fokus. Det ena utgörs av frågor om vetenskapsteori, forskningsmetoder och forskningsetik i relation till sexologi och sexualitetsstudier, medan det andra behandlar metoder för planering av forskningsprojekt inom området sexologi/sexualitetsstudier. Under kursen diskuteras hur forskningsprocessen kan betraktas som en integrerad process där till synes avgränsade delar är sammanlänkande. Skilda teoretiska utgångspunkter för vetenskaplig kunskapsproduktion och implikationer för val av metod och forskningsperspektiv diskuteras. Studenten orienterar sig inom ett självständigt valt forskningsfält och formulerar en projektbeskrivning för ett framtida forskningsprojekt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera olika vetenskapsteoretiska perspektiv,

2. argumentera för val av forskningsmetod,

3. diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats

4. genomföra systematiska litteratursökningar och

5. presentera en projektbeskrivning om en framtida studie.

Undervisningen genomförs delvis i föreläsningsform. Därutöver granskar och diskuterar studenterna vetenskapliga artiklar och analyserar olika vetenskapsteoretiska perspektiv i ett antal litteraturseminarier. I ett grupparbete får studenterna tillfälle att argumentera för val av forskningsmetod och att diskutera forskningsetiska överväganden och val av forskningsperspektiv i relation till metodval och vetenskapsteoretisk ansats. Under kursen presenterar studenterna även en projektbeskrivning om en framtida studie, vilket inbegriper systematiska litteratursökningar.

Bedömningen av studenternas prestationer görs utifrån ett antal examinerande moment, som löper genom hela kursen; en individuell paperuppgift, ett grupparbete och en individuell inlämning av en projektbeskrivning gällande ett framtida forskningsprojekt. För att bedöma om lärandemålen är uppfyllda ingår följande examinationsmoment:

1) en individuell redogörelse för och diskussion kring olika vetenskapsteoretiska synsätt baserade på en kritisk granskning av ett antal vetenskapliga artiklar på temat sexualitet,

2) ett grupparbete där studenterna utifrån ett specifikt tema planerar och strukturerar två tänkta forskningsupplägg, ett baserat på kvalitativ metod och ett baserat på kvantitativ metod. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt och inbegriper en fördjupad diskussion kring metodval och forskningsetik i relation till vetenskapsteori,

3) en individuell projektbeskrivning gällande en framtida studie.

Närvaro vid examinationsgrundande seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i studiehandledningen.

Ahrne G (2011): Handbok i kvalitativa metoder, Liber, 245 s.

Alvesson M (2008): Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur, valda delar ca 50 s.

Alvesson M (2011): Intervjuer, genomförande, tolkning och reflexivitet, Liber, 170 s.

Brante, T. (2001). Consequences of Realism for Sociological Theory-Building, Journal for the Theory of Social Behaviour 31(2), 167-195. (fulltext på nätet)

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (valda delar)

Christensen H Lars (2002): Undskyld, men hvor er feltet? – feltarbejde og deltagende observation i virtuelle omgivelser, I Hvid Jacobsen M, Kristiansen S & Prieur A reds. (2002): Liv, fortaelling, tekst - strejftog i kvalitativ sociologi, Aalborg Universitetsforlag, 22 s.

Comte, A. (1844/1991) Om positivism, s 9-83 ur Tre Klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen. (pdf, it’s learning)

Djurfeldt G, Larsson R & Stjärnhagen O (2010): Statistisk verktygslåda 1, Studentlitteratur, valda delar ca 300 s.

Daneback K & Plantin L (2008): Research on Parenthood and the Internet: Themes and Trends, Cyberpsychology: Journal of Psychosocial research 2 (2), article 1 ca 25 s.

Gilje, N., & Grimen, H. (1992). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg, Daidalos. (Kapitel 2: Hypotesprövning, och Kapitel 3: Logisk positivism). (pdf, it’s learning)

Ohlander (2003): Att ta gestalt i den andre, i Svärd H & Meuwisse A (red.) Den ocensurerade verkligheten i reportage, bild och undersökning, Carlssons, ca 20 s.

Lantz B (2011): Den statistiska undersökningen, Lund; Studentlitteratur, 180 s.

Prieur A (2002): At saette sig i en andens sted – en diskussion af naerhed, afstand og feltarbejde, i Hvid Jacobsen M, Kristiansen S & Prieur A reds. (2002): Liv, fortaelling, tekst - strejftog i kvalitativ sociologi, Aalborg Universitetsforlag, ca 25 s.

Scaramuzzino G (forthcoming 2012): Methodological and Ethical Concerns in Ethnography on the Internet: An Overview, ca 30 s.

Silverman D (2006): Interpreting Qualitative Data, Methods for Analysing Talk, Text and Interaction, ca 200 s.

Thomassen M (2007): Vetenskap, kunskap och praxis – en introduktion till vetenskapsfilosofi, Gleerups, ca 200 s.

Ett antal vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 s.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling görs under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida.