Kursplan hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Politik, kultur och sexuallagstiftning
Engelsk benämning
Politics, Culture and Legislation Related to Sexuality
Kurskod
SX642B
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2018-02-22
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända (SX611B, SX612B, SX621B, SX622B, SX631B, SX632B eller SX633B)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Sexologi
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i masterprogrammets fjärde termin och är en kurs inom huvudområdet sexologi.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar kunskap om förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning ur ett historiskt och samtida perspektiv.
Innehåll
Kursen behandlar förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning, både ur ett historiskt och samtida perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt aktuell lagstiftning gällande sexualiteten, såsom t.ex. lagstiftning som reglerar sexuellt våld och tvång, sexköpslagen samt genitala ingrepp. Kursens huvudbegrepp är diskurs och claims-making. Studenten använder dessa begrepp i en självständig analys på ett eget valt tema.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. analysera förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning,
2. redogöra för aktuell lagstiftning gällande sexualitet, och
3. analysera hur lagstiftningen har förändrats ur ett historiskt perspektiv.
Arbetsformer
För att underlätta för studenterna att uppfylla de två första lärandemålen genomförs obligatoriska föreläsningar och seminarier. Seminarierna anordnas i direkt anslutning till respektive föreläsning. Samma arbetsform används för att studerna skall ska kunna uppnå lärandemål 2. Dessutom genomför de ett enskilt projektarbete med koppling till lärandemål 2 och 3.
Bedömningsformer
Bedömningen av studenternas prestationer görs utifrån delaktighet vid seminarier och föreläsningar, skriftlig tentamina samt muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete som utförts antingen enskilt eller tillsammans med annan student. Samtliga föreläsningar och seminarier är obligatoriska. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att bedöma hur lärandemålen 1-3 uppfylls används en portfolio med två examinationsmoment:
a) muntlig och skriftlig presentation av projektarbete innehållande analys av förhållandet mellan politik, kultur och sexuallagstiftning,
b) skriftlig redogörelse för aktuell lagstiftning gällande sexualitet.
Rätt till omtentamen
Student som har underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson U, (2004) Hans våld eller hennes vilja? En diskussion om den rättsliga prövningen av våldtäkt. Juridisk Tidskrift 1. 222–229. (9 s.)
Cameron D, Kulick D, (2003) Language and sexuality (kap 2). Cambridge: Cambridge Univeristy Press. 15- 43. (29 s.)
Carabine J, (2009) Unmarried motherhood 1830-1990: A genealogical analysis. Discourse as Data: A Guide for Analysis. London: Sage. 267-307. (44 s.)
Diorio JA, (2016) Changing discourse, learning sex, and non-coital heterosexuality. Sexuality and Culture 20. 841-861. (21 s.)
Fausto-Sterling A, (2004) The five sexes, revisited. Journal for Politics, Gender and Culture 3(1), 207-220. (14 s.)
Holmström C, Skilbrei M-L (2017): The Swedish Sex Purchase Act: Where does it stand? Oslo Law Review 2, 82-104. (23 s.)
Johnsdotter S, (2010) Kvinnlig omskärelse: En påstått utbredd men dold praktik i Sverige. Goda sanningar, S Johnsdotter, A Carlbom (red). 183–204. (22 s.)
Johnsdotter S, (2011) Diskurs och claims making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier, L Plantin, S-A Månsson (red). Malmö: Liber. 85–106. (31 s.)
Lennartsson M, (2009) Hävdande och hustrubröst: Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige. Historisk Tidskrift 129(3), 361-380. (20 s.)
Loseke D, (2003) Evaluating constructionist perspectives on social problems. Kapitel i Thinking about social problems. New York: Aldine de Gruyter. 3-24. (19 s.)
Lagen.nu (1997) NJA, Sexuellt ofredande. https://lagen.nu/dom/nja/1997s359
Lagen.nu (2007) NJA, Våldtäkt/sexuellt utnyttjande av barn, fråga om ansvarsfrihet. https://lagen.nu/dom/nja/2007s201
Lagen.nu (2013) NJA, Våldtäkt eller olaga tvång. https://lagen.nu/dom/nja/2013s548
Lagen.nu (2015) NJA, Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. https://lagen.nu/dom/nja/2015s536
Rydström J, (1998) Tidelagaren och den homosexuelle mannen – två typer i den svenska rättshistorien. Historisk Tidskrift 118(4), 513–521. (8 s.)
Rydström J, (1997) Panoptikon. Övervakning och kontroll av manlig homosexualitet i Sverige på 1930- och 1940-talet. Kapitel i Seklernas sex: Bidrag till sexualitetens historia. L Bergenheim, L Lennerhed (red). Stockholm: Carlsson. 513-521. (13 s.)
Skilbrei M-L, Holmström C, (2013) Is there a Nordic prostitution regime? Prostitution Policy in the Nordic Region. Farnham, Surrey: Ashgate, 1st edition. 479-517. (39 s.)
Svanström Y, (2004) Criminalising the john – a Swedish gender model? The Politics of Prostitution, Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce. Outshoorn J (red). Cambridge: Cambridge University Press. 225-244. (19 s.)
Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – Straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. Inkludera sexualitet! Lukkerz J (red), Malmö: RFSU. 72 – 87. (17 s.)
Cirka 200 sidor texter kan tillkomma under kursens gång. Ytterligare kurslitteratur väljs av studenten i samråd med kursansvarig.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Resultatet återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till studenter vid nästkommande kurstillfälle.