Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexuella problem och dysfunktioner, samt tillägnar sig ett analyserande förhållningssätt gällande klassificerings- och diagnossystem kopplat till sexuella dysfunktioner.

Kursen behandlar medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem och sexuella dysfunktioner. Dessutom diskuteras och analyseras klassificerings-och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner, dels genom ett historiskt, och dels genom ett samtida perspektiv. Vidare innehåller kursen moment med analys av fallbeskrivningar som är avsedda att fortsätta att bearbeta under de kommande kurserna i klinisk sexologi (klinisk sexologi II, klinisk sexologi III).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1.utifrån ett helhetsperspektiv, analysera olika sexuella problem och sexuella dysfunktioner,

2.förklara tänkbara medicinska, psykologiska, sociala och kulturella aspekter av sexuella problem, och

3.kritiskt reflektera kring klassificerings-och diagnossystem gällande sexuella dysfunktioner.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, diskussioner samt självständigt projektarbete.

Bedömningen av studenternas prestationer sker utifrån delaktighet vid seminarier och föreläsningar, skriftlig tentamen samt inlämning och muntlig redovisning av ett självständigt projektarbete. Närvaro vid seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att bedöma hur kunskaps-, färdighets- och lärandemål uppfylls kommer en portfolio bestående av följande examinationsmoment att bedömas:

a)skriftligt projektarbete innehållande analys av tänkbara samband mellan medicinska, psykologiska, sociala- och kulturella aspekter av ett sexuellt problem,

b)muntlig redogörelse av projektarbetet,

c)enskild skriftlig tentamen med en bearbetning av fallbeskrivning rörande sexuell problematik, utifrån ett helhetsperspektiv.

För betyget Godkänd krävs att studenten uppfyller lärandemålen. För betyget Väl godkänd krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av originalitet och metateoretisk förståelse.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Almås, E. & Pirelli, E.E. (2006). Sexologi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget. Kap.5, 7, 9, 13. ca 74 s.

Althof, S., Abdo, C., Dean, J., et.al. (2010) International society for sexual medicine´s guidelines for the diagnosis and treatment of premature ejaculation. Journal of Sexual Medicine, 7:2947-2969. 22 s

Basson, R., Leiblum, S., Brotto, L. et al. (2004) Revised Defintions of Womens´s Sexual Dysfunction. Journal of Sexual Medicine. 40:1, 40-48. 8 s.

Basson, R. (2002) Are our definitions of women´s desire, arousal and sexual pain disorders too broad and our definition of orgasmic disorder too narrow? Journal of Sex & Marital Therapy, 28, 289-300. 11 s.

Elmerstig, E. (2010) Samlagssmärtor hos unga kvinnor ur ett genusperspektiv. I Wijma, B., Smirthwaite, G & Swahnberg. K (red) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar (s.389-400). Lund Studentlitteratur. 12 s.

Elmerstig, E. (2012) Sexuella problem och sexuella dysfunktioner. I Plantin, L & Månsson, S-A (red) Sexualitetsstudier (s.235-253). Stockholm: Liber förlag.19 s.

Fugl-Meyer, K. (1998). Nedsatt sexuell förmåga och sexuella problem. I: Lewin B. (red.), Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996 (s. 199-215). Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1998:11. 15 s.

Groneman, C. (1995) Nymphomania: The Historical Construction of Female Sexuality. In Terry J. & Urla, J. (eds) Deviant Bodies. Critical Perspectives on Difference in Science and Popular Culture. Bloomington: Indiana University Press. 30 s.

Jutel, A. (2010) Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science & Medicine, 70, 1084-1090. 6 s.

Leiblum, S. (2007). Principles and Practice of Sex Therapy. New York: Guilford Press. Kap. 2, 3, 4, 5, 7 ca 161 s.

Leiblum, S. (2010) Treating Sexual Desire Disorders, New York: Guilford Press. Kap 1, 7 ca 40 s.

Lundberg, P.O. & Löfgren-Mårtensson, L. (2010) Sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter. I: Lundberg, P.O. & Löfgren-

Mårtensson, L. (red.), Sexologi . Falköping: Liber förlag. Kap. 31, 37, 39. 29 s.

Tiefer, L. (2004). Sex is Not a Natural Act and Others Essays. Boulder, Colo: Westview Press. Kap. 3 (avsnitt 3), kap. 2,3,4 (avsnitt 4), kap 1, 2 (avsnitt 5). 51 s

Studd, J. (2007). A comparison of 19th century and current attitudes to female sexuality. Gynecological Endocrinology, 23(12): 673-681. 9 s.

Wincze, J. P. & Carey, M. P. (2001). Sexual Dysfunction: A Guide for Assessment and Treatment. New York: The Guilford Press. Part I, The sexual dysfunctions, s 11-66, 55 s.

Klassificerings-och diagnosmanualer gällande sexuella dysfunktioner som DSM och ICD på ca 60 sidor tillkommer.

Ytterligare vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 sidor tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.