Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180 hp inklusive ett examensarbete omfattande 15 hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom mastersprogrammet i Socialt arbete.

Kursen syftar till att studenten ska kunna integrera och hantera teori och empiri inom kunskapsområdet kön och sexualitet för att därigenom utveckla sitt professionella förhållningssätt i det sociala arbetet. Fokus i kursen ligger på frågor som berör forskning och kunskapsutveckling inom området socialt arbete med särskild tonvikt på teman som handlar om kön och sexualitet. Uttrycksformer som maskulinitet, feminitet, hetero- och homosexualitet, lagstiftning, queer, heder, pornografi, prostitution och äktenskap utgör centrala teman på kursen. Den teoretiska kärnan under kursen är hur genus, kön och sexualitet konstrueras av olika aktörer och vilken betydelse detta har för socialt arbete. Sociala problem kopplade till kön och sexualitet har en framskjuten plats på kursen, liksom frågor som är kopplade till kön och sexualitet i det mångkulturella samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna,

1. förstå och kritiskt granska hur kön och sexualitet är kulturellt och socialt konstruerade fenomen,
2. reflektera över sexuella praktiker, tankemönster, normer och värderingar på sexualitetens område med utgångspunkt i kulturella, historiska och religiösa kontexter, och
3. analysera de förändringar som ägt rum på sexualitetens område de senaste decennierna och konsekvenserna av dessa förändringar för praktiskt socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva former som innefattar föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 1-2 uppnås genom föreläsningar, seminarier och workshops. Lärandemål 3 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna författar en individuell hemtentamen där de förväntas att med hjälp av kurslitteraturens teoretiska begrepp analysera och diskutera ett självvalt socio-sexuellt problem. Examinationsgrundade seminarier, redovisningar och praktiska övningar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer görs genom individuella skriftliga och muntliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter. Lärandemål 2 examineras muntligt och skriftligt på seminarium. Till seminariet hör att lämna in skriftlig redogörelse i form av paper. Lärandemål 1 och 3 examineras i skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att muntligt och skriftligt analysera, diskutera och hantera kursens centrala begrepp. De obligatoriska momenten kan maximalt ge ett G i betyg medan den skriftliga tentamen som avslutar kursen kan ge VG.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Ambjörnsson F, (2016) Vad är Queer? Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur. 20 s. Kap 1, 2 och 4, 45 s.

Arvidsson A, Johnsdotter S, Emmelin M, Essén B, (2018) Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers’ experiences of transnational gestational surrogacy. European Journal of Social Work, 21(1): 86-99. 13 s.

Bahner, J., Lukkerz, J (2023) Att erkänna och främja sexualitet hos unga med funktionsnedsättning. Perspektiv på sexualitet i socialt arbete (Holmström, C, de Cabo A., Ouis P red) Stockholm: Liber. 82-96, 14 s.

Bredström. A & Bolander E (2018). Beyond cultural racism: Challenges for an anti-racist sexual education for youth. InYouth, sexuality and sexual citizenship (pp. 71-85). Routledge. 15 s.

Bäck-Wiklund M, (2012) Familj och modernitet. Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson, red.). Stockholm: Natur och kultur. 20 s.

Campbell, R., Dworkin, E., & Cabral, G. (2009). An ecological model of the impact of sexual assault on women’s mental health. Trauma, Violence & Abuse, 10(3), 225–246. https://doi.org/10.1177/1524838009334456. 22 s.

Cinthio, H (2023) Om hedersnormer, sexualitet och ”svensk” sexualupplysning. Perspektiv på sexualitet i socialt arbete (Holmström, C, de Cabo A., Ouis P red) Stockholm: Liber. 170-185. 16 s.

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Kapitel 10. Lund: Studentlitteratur. 39 s.

Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). En god, jämlik och jämställd sexuell hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten. 33 s.

Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla. Sammanfattning av Guttmacher-Lancet-kommissionens slutrapport. 10 s.

Giddens A, (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Göteborg: Nya Doxa. Kap 1, 2, 3 och 4. 43 s.

Grönvall (2021) The Purchase of Sex in Sweden: a Risky Business. British Journal of Criminology. https://doi.org/10.1093/bjc/azab071. 1-17. 17 s.

Hacking I, (1999) The social construction of what? London: Harvard university press. 34 s.

Holmström, C (2023) Sexuellt samtycke – Om unga människors resonemang kring gråzoner och gränsdragningar i sexuella möten. Perspektiv på sexualitet i socialt arbete (Holmström, C, de Cabo A., Ouis P red) Stockholm: Liber. 186-199. 14 s.

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. 22 s.

Häggström-Nordin E & Magnusson, C (2016). Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur kapitel 2-4, sid 39-89. 51 s.

Johnsdotter S, (2012) Diskurs och claims-making i sexuallagstiftningsprocesser. Sexualitetsstudier (Månsson & Plantin, red.). Malmö: Liber. 21 s.

Jutel A, (2011) “Driving diagnosis: Peddlers and pushers.” Putting a name to it: Diagnosis in contemporary society. Baltimore: John Hopkins University Press. Kap 5, 6 s.

Kjellgren C, (2019) Perspectives of young adult males who displayed harmful sexual behaviour during adolescence on motive and treatment. Journal of Sexual Aggression, 25(5):116-130. 14 s.

Kulick D, (2005) Inledning. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.

Kong T, (2015) Romancing the boundary: client masculinities in the Chinese sex industry. Culture, Health & Sexuality, 17(7): 810-824. 14 s.

Lanthier, S., Du Mont, J., & Mason, R. (2018). Responding to Delayed Disclosure of Sexual Assault in Health Settings : A Systematic Review. Trauma, Violence & Abuse, 19(3), 251–265. 15 s.

Loseke D, (2003) Constructing people. Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives. New York: Aldine de Greuyter. 23 s.

Lukkerz J, Lindberg L (2020) Sexualitet och beroendetillstånd i Lindberg L, Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. Lund: Studentlitteratur. 197-208. 12 s.

Moller Okins S, (1999) ”Is multiculturalism bad for women?”. Kap 1. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. 20 s.

Månsson S-A, Daneback K, (2012) Sexualiteten i en friare skepnad? Om det sexuella begärets riktning bland unga. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber. 14 s.

Nilsson R, (2008) Foucault – en introduktion. Kap 3 (Genealogi och makt). Malmö; Egalité. 55 s.

Nordin L, (2005) När man inte vill vara sig själv: Om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd. Queersverige (Kulick, red.). Stockholm: Natur & Kultur. 21 s.

https://doi.org/10.18261/issn.0807-7487-2021-03-04. 213-236. 24 s.

Ouis, P (2021) Sexualitet och migration i välfärdsarbete. Studentlitteratur: Lund Kap. 19 Sex- och relations-kunskap för unga migranter. 545-563. 19 s.

Ouis P, (2009) Den verkliga kulturkonflikten: Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, 350-368. 18 s.

Pienaar K, Murphy D A, Race K, Lea T (2020) Drugs as technologies of the self: Enhancement and transformation in LGBTQ cultures, International Journal of Drug Policy 78 https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2020.102673. 1-9. 10 s

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. Sexualitetsstudier (Plantin & Månsson, red.). Malmö: Liber förlag. 17 s.

Ritchie A, Barker M, (2006) ‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have to Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy. Sexualities 9(5): 584-601. 15 s.

Simon W, Gagnon J, (1986) Sexual scripts: Permanence and change. Archives of sexual behaviour, 15(2), 97-120. 23 s.

Skårner A, Månsson S-A, Svensson, B (2017) ‘Better safe than sorry’: Women’s stories of sex and intimate relationships on the path out of drug abuse, Sexualities, Vol. 20(3) 324–343

Starrs, A. et al (2018). Accelerate progress – sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission. Lancet 391: 2642-92. 50 s.

Sullivan R, McKee A, (2015) Pornography: Structures, Agency and Performance. Cambridge: Polity Press. (Introduction, Conclusion). 30 s.

Sylwander, K (2023) Ungas sexuella villkor i en digitaliserad värld. Perspektiv på sexualitet i socialt arbete (Holmström, C, de Cabo A., Ouis P red) Stockholm: Liber. 200-213 14 s.

Summanen, E (2023) Trans och kön: en introduktion. I: Summanen E & Wurm M (Red.) Trans – Fakta Forskning och Erfarenheter. Stockholm: Natur och Kultur. Sid 14-35, 21 s.

Wegerstad, L (2023) Sexualbrott – lagstiftning, straffprocess och kriminalpolitik. Perspektiv på sexualitet i socialt arbete (Holmström, C, de Cabo A., Ouis P red) Stockholm: Liber. Sid 35-49. 15 s.

Wurm, M & Lundberg, M (2023) Minoritetsstress och hälsa. I: Summanen E & Wurm M (Red.) Trans – Fakta Forskning och Erfarenheter. Stockholm: Natur och Kultur. 64-80. 17 s.

Wurm, M & Lundberg, M (2023) Bemötande: råd för yrkesverksamma. I: Summanen E & Wurm M (Red.) Trans – Fakta Forskning och Erfarenheter. Stockholm: Natur och Kultur. 97-111. 14 s.

Tillkommer 150 sidor vetenskapliga artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringstillfället på kursen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.