Grundnivå
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IS224F SO för lärare i grundskolans åk 1-6, I (genomgången)
Inget huvudområde
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Inget huvudområde
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag fördjupar sina kunskaper i de samhällsorienterande ämnena. Dessutom syftar kursen till att studenten ska vidareutveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer utifrån ämnesdidaktiska perspektiv och metodiska överväganden.
Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Inom kursens ram behandlas också didaktiska utgångspunkter och val av metod och material för undervisning.
I geografi behandlas geografiska teorier och metoder som verktyg för att beskriva mänskliga verksamheter, samt olika sätt att redovisa geografiska undersökningar.
I samhällskunskap behandlas globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer ur främst ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv.
I religion behandlas religionernas centrala trosföreställningar, deras myter och riter samt livsfrågor och etiska frågor.
I historia behandlas nordisk historia, historisk källkritik och historiebruk.
Kursen behandlar avslutningsvis hur fältstudier i närområdet kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- använda geografiska modeller och teorier för att göra såväl geografiska analyser som att redovisa dessa,
- redogöra för globala samhällsfrågor och samhällsstrukturer utifrån ekonomiska, politiska och statsvetenskapliga perspektiv,
- göra tolkningar av olika religioners centrala trosföreställningar och praktiker för att kunna analysera etik, livsfrågor och livsförståelse,
- göra tolkningar av kvarlevor, källor och berättelser för att kunna analysera förändringar i levnadsvillkor i historisk tid samt historiebruk,
- planera undervisning i de samhällsorienterande ämnena med fokus på hållbarhet, levnadsvillkor och identitet i lokalsamhället
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete till exempel stadsvandringar, samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Home Examination), 6 hp. Lärandemål 1 och 2 examineras.
Prov 2: Skriftlig hemtentamen (Written Home Examination), 6 hp. Lärandemål 3 och 4 examineras.
Prov 3: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation and Written Reflection), 3 hp. Lärandemål 5 examineras.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av kursens 3 prov.
Alvén, Fredrik & Bohlin, Senait (2021). På väg mot läraryrket. En handbok för den verksamhetsförlagda utbildningen. Stockholm: Liber. Kap. 3–5. (7 s.)
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (360 s.)
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. (s.160–320)
Dorrell, David, Henderson, Joseph, Lindley, Todd & Connor, Georgeta (2019). Introduction to Human Geography. (2nd Edition.) Blue Ridge: University of North Georgia University Press. (279 s.)
Franck, Olof, Johansson, Anette, Lillienstam, Anna-Lena & Pettersson, Anna (2021). SO för lärare 4–6. Malmö: Gleerups. (230 s.)
Franck, Olof, Osbeck, Christina, & von Brömssen, Kerstin (red.) (2023). Religioner, livsåskådningar och etik: för lärare årskurs 4-9 och gymnasiet. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups. (Läses i urval: kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23). (184 s.)
Franck, Olof & Löfstedt, Malin (2015). Etikdidaktik: grundbok om etikundervisning i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (s 75–126)
Götlind, Anna (2018). Källor & källkritik: Hur det var att vara ung förr. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)
Hjälmeskog, Karin, Kronlid, David, Gelinder, Lolita & Wilhelmsson, Linda (2024). Undervisning för hållbar utveckling: För lärare F-6. Malmö: Gleerups. (168 s.)
Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2018). Svensk historia. Lund: Historiska media. (s. 197–378)
Niklasson, Lars (2021). Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi. Linköping: Linköping University Electronic Press. (171 s.)
Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups. (s 131–276)
Stolare, Martin & Wendel, Joakim (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6. Malmö: Gleerups. (s. 9–198)
Stymne, Anna Karin (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber. (274 s.)
Statens offentliga utredningar (2021). Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70). Stockholm: Elanders. (s. 63–214, samt 297–330.) (184 s.)
I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 400 sidor som väljs i samråd med lärare.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.